Karta 11 / kartta 11

De åkrar, som finns på karta 11 och ligger längs med Svartån, är tidvis utsatta för flöde. Vattnet börjar tränger sig upp på åkrarna, då åns strömning stiger över 30 kubikmeter i sekunden.

Ingvalsbybäckens nedre lopp ligger på kartan, men bäcken är beskriven i samband med karta 12.

11A (K19) Utdikad skog 0,70 ha

En utdikad kulturskog ligger i en dallik sänka. Trädbeståndet, som förekommer längs med dikeskanterna, består främst av unga björkar och vide, men ställvis även av tall och ekplantor. I en sluttning vid områdets norra kant, växer det åldrig grandominerad blandskog. De diken, som sträcker sig igenom skogen, är rätt små och vattnet i fårorna är delvis grumligt. Fältskiktets rätt anspråkslösa växtlighet representeras av lingon, bergrör och tuvtåtel. Tillrinningsområdets storlek är 178 ha. Ungefär 47 %, dvs. 84 ha, av området är i bruk.

Förslag till våtmark: Våtmarken kan grundas delvis genom att den grävs och delvis genom att göra fördämningar. Stället lämpar sig som viltvåtmark. En våtmark rekommenderad för ett tillrinningsområde av denna storlek skulle kräva en yta på 0,89 hektar (0,5 % av tillrinningsområdet). Man kan ansöka om stöd för grundande av våtmarken (ersättning för icke-produktiva investeringar). För skötsel av området kan man få miljöersättning.

11B (K55) Sänka (våtmark) 0,19 ha

Området består av en naturlig sänka och öppning i en lövträdsdominerad skogsdunge. Ett dike sträcker sig igenom området till Svartån. Tillrinningsområdets storlek är 14 hektar. Ungefär 35 %, dvs. 5 ha, av området är i bruk. Våtmarken rekommenderas vara minst 0,07 ha. Ifall gården har andra våtmarksobjekt, så att miljöavtalets minimistorlekskrav 0,3 hektar uppnås, kan man ansöka om stöd för grundande av våtmarken (ersättning för icke-produktiva investeringar).

Förslag: Våtmarken grävs. För att våtmarken skall vara effektiv bör dens yta vara minst 0,07 ha.

11C (K41) Strandskog (våtmark) 6,25 ha

Området ligger vid åstranden och består av lövträdsdominerade skogsdungar, som är utsatta för flöde. Diken sträcker sig igenom några av dungarna. Växtligheten övergår från lågväxande gräsarter invid åstranden till videsnår och lövträdsdunge.

Förslag: Man kan gräva ett eller flera spridningsdiken. Våtmarken, som rekommenderas vara 0,5 % av tillrinningsområdet, bör i det här fallet vara minst 0,24 ha stor.

11D (K42) Strandskog (våtmark) 0,63 ha

Åstrandskanten är främst lövträdsdominerad. Delvis förekommer det skogsdungar, som är utsatta för flöde, och delvis förekommer det växtlighet, som trivs på mad, samt vass.

Förslag: Man gräver små bassänger. Våtmarkens tillrinningsområde är rätt litet, vilket betyder att redan relativt små våtmarksytor kan effektivt binda näringsämnen och sediment. För detta område rekommenderas en våtmark på 0,23 hektar (0,5 % av tillrinningsområdet).

11E (K54) En remsa med lövträd (våtmark) 1,01 ha

Området består av en remsa där det växer lövträd. Den södra delen är skogsvåtmark. Vattnet rinner till Svartån genom en fåra, som sträcker sig igenom den södra delen av skogsremsan. Åkern, som ligger bredvid, är i odling.

Förslag: Man gräver en våtmark, till vilken man kan leda det vattnet, som rinner längs med stamdiket, som finns på den östra sidan om våtmarken.

11F (L22) Lövträdsdominerad kulle (natur) 0,45 ha

I en lätt lutande åkerdalssluttning ligger en trädbeklädd kulle, där träden växer tätt. Här förekommer vuxna aspar, björkar i olika åldrar, enstaka tallar, granar samt sly av blandträd. De unga träden kantar holmen. Det är knappt om kanter för ängsvegetation.

Skötsel: Slyröjning och gallring av unga träd.

11G (L130) Kulle med lövträd (natur) 0,09 ha

På kullen växer det blandlövträdsskog och sly. Kullen är delvis stenig. Trädbeståndet består av bl.a. unga björkar, aspar och rönnar. På den nordvästra sidan finns en öppen yta. Solen kommer bra åt att lysa på de solexponerade kanterna.

Skötsel: Slyröjning och gallring av unga träd.

11H (L129) Kulle med tallar (natur) 0,25 ha

På den talldominerade kullen växer det, förutom unga, jämnåriga tallar, även rönnar och enar samt sly av blandträd. På den lilla holmens kanter finns det smala ängsremsor och rikligt med gräsarter, som rödven.

Skötsel: Slyröjning och gallring av unga träd.

11I (L138) Talldominerad kulle (natur) 0,11 ha

På en liten åkerholme växer det glest med över 25-åriga, jämnvuxna tallar samt även buskar. Tillsammans med tallarna förekommer här bl.a. enar och sly av blandträd. Växtunderlaget är delvis bergigt och delvis täckt med gräs, ss rödven, tuvtåtel och fårsvingel.

Skötsel: Slyröjning och gallring av unga träd.

11J Äng (natur) 0,63 ha

Ängen, som är gräsdominerad, är en remsa, som ligger mellan landsvägen och åkern. Här och där växer det lönngrupper, tallar och druvfläder. Närmast vägen är ängsvegetationen lindrigt eutrofierad. Trots det är artsammansättningen rik med bl.a. rölleka, kråkvicker, vitmåra, gulmåra, björnfloka, ängssyra, bergsyra, höstfibbla, rödklint, bockrot och renfana. De soliga omständigheterna gör stället ypperligt för ängsväxtlighet.

Skötsel: Slåtter

 


 

Kartan 11 alueella jokivarsipelloilla esiintyy ajoittaisia tulvia. Vesi alkaa pyrkiä pelloille, kun Mustionjoen virtaama nousee 30 kuutiometriin sekunnissa.

Ingvalsbybäckenin alajuoksu on kartan alueella, mutta puro on kuvailtu kartalla 12.

11A (K19) Ojitettu metsikkö 0,70 ha

Laaksomaisessa notkelmassa on ojitettu talousmetsäalue, jonka puusto ojien ympärillä koostuu pääosin nuoresta koivusta ja pajusta, paikoin kasvaa myös männyn ja tammen taimia. Alueen pohjoisreunalla on ikääntyvää, kuusivaltaista sekametsää rinteessä. Kohdetta halkovat ojat ovat melko pieniä ja uoman vesi on jokseenkin sameaa. Alueen kenttäkerroksen jokseenkin vaatimatonta kasvillisuutta edustavat mm. puolukka, hietakastikka ja nurmilauha. Valuma-alueen laajuus on 178 ha. Alueesta noin 47 % eli 84 ha on viljelyksessä.

Kosteikkoehdotus: Kosteikon voi perustaa kaivamalla ja osittain patoamalla. Paikka sopii riistakosteikolle. Yleisesti suositeltu kosteikko (0,5 % valuma-alueesta) vaatisi jopa 0,89 hehtaarin alaa. Kohde on mahdollista perustaa kosteikon perustamistuella (ei-tuotannollinen investointikorvaus/ ersättning för icke-produktiva investeringar) ja sen hoitoon on saatavissa kosteikon hoitokorvausta (ympäristökorvaus/miljöersättning).

11B (K55) Painanne (kosteikko) 0,19 ha

Luontainen painanne ja aukko lehtipuuvaltaisessa metsikössä. Alueen halki kulkee oja Mustionjokeen. Valuma-alueen laajuus on14 ha. Alueesta noin 35 % eli 5 ha on viljelyksessä. Suositeltu kosteikkoala on vähintään 0,07 ha. Kohteeseen voi saada tukea perustamiseen ja hoitoon (ei-tuotannollinen investointikorvaus ja ympäristökorvaus), jos tilalla on muitakin kosteikkokohteita niin, että ympäristösopimuksen vaatima minimiala, 0,3 ha, täyttyy.

Ehdotus: Kosteikko toteutetaan kaivamalla. Tehokkaaseen kosteikkoon vaadittava ala on vähintään xx ha.

11C (K41) Tulvametsä joenrannassa (kosteikko) xx ha

Joenranta-alue, ajoittain tulvivia lehtipuuvaltaisia metsiköitä, joita halkovat useat ojat. Kasvillisuus vaihettuu matalasta joenvarsiruohostosta pajukon kautta lehtipuustoiseksi rantametsiköksi. Alueella kasvaa pajun lisäksi mm. tervaleppää ja raitaa. Valuma-alueen laajuus on x ha. Alueesta noin x % eli x ha on viljelyksessä.

Ehdotus: Alueelle voi kaivamalla toteuttaa yhden tai useampia kampakosteikkoja. Suositeltu perustettava kosteikkoala on vähintään xx ha, jolloin sen koko on 0,5 % valuma-alueesta.

11D (K42) Rantametsikkö (kosteikko) 6,25 ha

Lehtipuustoinen joenrantakaistale. Osin tulvivia metsiköitä ja luhtaista kasvillisuutta sekä ruokoa. Valuma-alueen laajuus on x ha. Alueesta noin x % eli x ha on viljelyksessä.

Ehdotus: Kaivetaan pieniä altaita. Alueen läpi valuu melko pienen alueen vedet, joten myös varsin pienialaisilla kosteikoilla saavutetaan tehokas ravinteiden ja kiintoaineksen pidätys. Suositeltu perustettava kosteikkoala on yhteensä xx ha (0,5 % valuma-alueesta).

11E (K54) Lehtipuustoinen kaistale (kosteikko) 1,01 ha

Lehtipuustoinen kaistale jonka eteläosa on tulvametsää. Alueen eteläosaa halkoo uoma jota pitkin vedet pääsevät Mustionjokeen. Viereinen peltoalue on viljelykäytössä.

Ehdotus: Kaivettu kosteikko, johon voi ohjata itäpuolella virtaavan valtaojan vedet. Tällöin valuma-alue on varsin laaja, x ha. Tästä alueesta noin x % eli x ha on viljelyksessä.

11F (L22) Lehtipuuvaltainen kukkula (lumo) 0,45 ha

Loivassa peltolaakson rinteessä olevan kukkulan puusto on melko tiivistä ja koostuu varttuneista haavoista, erikokoisesta koivusta, yksittäisistä männyistä ja kuusista sekä sekavesakosta. Nuoret koivut reunustavat saareketta. Niittyreunus on niukka.

Hoito: ??

11G (L130) Lehtipuustoinen kumpu (lumo) 0,09 ha

Sekalehtipuustoa ja vesakkoa osin kivisellä kumpareella. Puusto koostuu mm. nuoresta koivusta, haavasta ja pihlajasta. Luoteispuolella on aivoin laikku. Aurinko osuu hyvin paahteisille reunuksille.

Hoito: Vesakon raivaus.

11H (L129) Mäntykukkula (lumo) 0,25 ha

Mäntyvaltaisella kukkulalla kasvaa tasaikäisten, nuorten mäntyjen lisäksi pihlajaa, katajaa sekä sekavesakkoa. Saarekkeen reunoilla on kapea niittyreunus ja runsaasti heinäkasveja kuten nurmirölliä.

Hoito: ??

11I (L138) Mäntyvaltainen kukkula (lumo) 0,11 ha

Väljästi kasvavia nuoria, mutta yli 25-vuotiaita tasakasvuisia mäntyjä ja pensaskasvillisuutta pienellä peltokukkulalla. Mäntyjen seurana kasvaa mm. katajia ja sekavesakkoa. Kasvualusta on osin kallioinen ja heinäkasvien peittämä: heinälajeja kukkulalla ovat mm. nurmirölli, metsälauha ja lampaannata.

Hoito: ??

11J Niitty (lumo) 0,63 ha

Kaistale heinäniittyä maantien ja pellon välissä. Paikoin kasvaa vaahteraryhmiä, mäntyjä ja terttuseljaa. Lähimpänä tietä niittykasvien lajisto on lievästä rehevöityneisyydestä huolimatta varsin monipuolista, lajeina mm. siankärsämö, hiirenvirna, ahomatara, keltamatara, ukonputki, niittysuolaheinä, ahosuolaheinä, syysmaitiainen, ahdekaunokki, pukinjuuri ja pietaryrtti. Aurinkoinen sijainti tekee kaistaleesta hyvän kasvupaikan niittykasveille.

Hoito: Niittohoito.

Petra: Tänne kartalle oli ajatuksena lisäkohteeksi se Klockarsin vanha tiepohjan pätkä pellon keskellä?