Karta 14 / kartta 14

Bråtabäcken (kartorna 10 och 14)

Bråtabäcken hör inte till Natura 2000 -området. Bäcken får sin början från skogarna och från åkrarna. Längs med fåran finns det även forsliknande delar och skogsdalar.

Vid Källkärret förenas flera olika sidofåror till Bråtabäcken. Därefter rinner bäcken igenom en flack åkerdal till västra Päsarträsket. Åkrarna ligger på lerjordar. Det finns inte behov av skyddszoner. Där fåran mynnar ut i träsket, finns det en liten risk för flöde.

Det förekommer flera potentiella ställen för spridningsdiken mellan Brandbacka och Källkärret. Vid Päsarträskets strand finns ett ställe för spridningsdiken.

14A K43 Sänka (våtmark) 0,41 ha

Sänkan ligger sydost om en flack åkerdal. Åkrarna, som är i odling, sluttar en aning mot fåran. Där fåran går igenom skogen, kantas den av ekonomiskog, där det växer relativt unga granar och björkar. Vattnet rinner igenom skogsdalarna till Källkärret. Ungefär 28 % av tillrinningsområdet är i bruk. Ungefär 0,6 % av tillrinningsområdet är våtmark.

Förslag: Grävd och fördämd bassäng. Restaurering av bäcken går före våtmarksplaner.

14B (K21) Lundsänka (våtmark) 0,19 ha

Området består av en lövträdsdominerad lundsänka i en fördjupning. I lundsänkan ligger Bråtabäckens fåra, som här har sin naturliga form. Vattnet är grumligt. Sänkans trädbestånd består främst av gråal. Förutom al växer det på kanterna bl.a. asp, björk och vide. En del av träden är gamla. Det förekommer även död ved och rikligt med träd där det växer tickor. Kantens växtlighet består av eutrofierat bestånd av älggräs och revsmörblomma samt av humleblomster, kirskål, hallon, åkertistel och brudborst. Brännässlan indikerar att åkerkanten är näringsrik. Det gamla trädbeståndet och den döda veden förhöjer områdets naturvärden till en del. Av tillrinningsområdet är 15,6 % i bruk. Våtmarkens andel av tillrinningsområdet är 0,04 %.

Förslag: Slamficka – kan även göras invid fåran. Restaurering av bäcken går före våtmarksplaner.

14C Sänka (våtmark) 0,09 ha

I en sänka invid fåran växer det älggräs och sly av lövträd. Runt sänkan finns det gräsåkrar. Av tillrinningsområdet är 26 % i bruk. Våtmarkens andel av tillrinningsområdet är 0,56 %.

Förslag: Bassängkedja. Restaurering av bäcken går före våtmarksplaner.

14D (K21) Sänka (våtmark) 0,05 ha

En liten sänka i en ekonomiskog, där det växer gran. Diket fortsätter under sandvägen mot åkersänkan. Det förekommer inte åkrar på tillrinningsområdet. Våtmarkens andel av tillrinningsområdet är 0,56 %.

Förslag: Man har nytta av våtmarken då man gör omfattande uthuggningar på tillrinningsområdet. Våtmarksbassängen grävs och fördäms.

14E Betet vid Ketunkorpi (vårdbiotop) 0,83 ha

Det andra av betena vid Ketunkorpi ligger på planeringsområdet. Man känner till att det finns en staggdominerad äng och att där förekommer anmärkningsvärda arter, som sammetsdaggkåpa, hirsstarr, gullklöver, slåtterfibbla och gökärt. För att kunna fastställa artsammansättningen bör det göras en inventering sommartid.

Förslag: Bete.

 


 

Bråtabäcken (kartat 10 ja 14)

Bråtabäcken ei kuulu Natura 2000 -alueeseen. Se saa alkunsa metsistä ja pelloilta, matkan varrella on myös koskimaisia osuuksia ja metsälaaksoja.

Källkärretillä Bråtabäckeniin yhdistyy useita eri sivuhaaroja jonka jälkeen se virtaa tasaisen peltolaakson halki Päsarträsketin länsiosaan. Pellot sijaitsevat savimailla. Suojavyöhykkeiden tarvetta ei ole. Uoman laskukohdassa voi esiintyä hieman tulvivuutta.

Mahdollisia kosteikkopaikkoja on useita Brandbackan ja Källkärretin välillä. Päsarträsketin rannassa on kampakosteikon paikka.

14A K43 Notkelma (kosteikko) 0,41 ha

Laakean peltolaakson kaakkoispuolella oleva notkelma. Pellot ovat käytössä ja ne viettävät hieman uomaa kohti. Metsän puolella uomaa reunustavat talousmetsäistutukset, nuorehkot kuuset ja koivut. Vedet kulkeutuvat metsälaaksojen halki Källkärretille. Valuma-alueesta noin 28 % on viljelyksessä. Kosteikkoa valuma-alueesta on 0,6 %. Ensisijaisesti kuitenkin kohteen tulisi olla puronkunnostusaluetta.

Ehdotus: Kaivettu ja padottu allas. Puronkunnostus menee kosteikkoratkaisujen edelle.

14B (K21) Lehtonotkelma (kosteikko) 0,19 ha

Syvänteessä sijaitseva lehtipuustoinen lehtonotkelma, jonka pohjalla luonnollisen muotoinen Bråtabäckenin uoma. Vesi on sameaa. Notkelma on lehtoa, jonka valtapuu on harmaaleppä. Lepän lisäksi reunoilla kasvaa mm. haapaa, koivua ja pajua. Osa puista on iäkkäitä, myös kuollutta, kääpäistä puuta on runsaasti. Kasvillisuus reunoilla koostuu rehevöityneestä mesiangervo-rönsyleinikkiniitystä sekä ojakellukasta, vuohenputkesta, vadelmasta, pelto-ohdakkeesta ja huopaohdakkeesta. Nokkonen ilmentää rehevyyttä pellonreunassa. Vanha ja laho puu nostaa jonkin verran notkelman luontoarvoja. 15,6 % valuma-alueesta on viljelyksessä. Kosteikon osuus valuma-alueesta on 0,04 %. Ensisijaisesti alueen tulee olla puronkunnostusaluetta.

Ehdotus: Lietetasku, voisi tehdä myös uoman sivuun. Ensisijaisesti kohteen tulee olla puronkunnostusaluetta.

14C Notkelma (kosteikko) 0,09 ha

Sivunotkelmassa kasvaa mesiangervoa ja lehtipuuvesakkoa. Ympärillä on nurmipeltoa. 26 % valuma-alueesta on peltoa. Kosteikkoa valuma-alueesta on 0,56 %

Ehdotus: Allasketju. Puronkunnostus menee kosteikkoratkaisujen edelle.

14D (K21) Notkelma (kosteikko) 0,05 ha

Pieni notkelma talouskuusikossa. Oja jatkaa hiekkatien ali kohti peltonotkelmaa. Valuma-alueella ei ole lainkaan peltoa. Kosteikon ala valuma-alueesta on 0,56 %.

Ehdotus: Kosteikosta on hyötyä jos alueella tehdään laajoja hakkuita. Kaivettava ja padottava allas.

14E Ketunkorven laidun (perinnebiotooppi) 0,83 ha

Toinen ketunkorven laitumista osuu suunnittelualueelle. Alueelta tunnetaan jäkkivaltainen niitty ja edustavaa lajistoa kuten harmaapoimulehti, hirssisara, kelta-apila, häränsilmä ja syylälinnunherne. Alueen lajiston tilan tarkasteluun tarvitaan kesäinen inventointi.

Hoito: Laidunnus.