Karta 3 / Kartta 3

Åkrarna runt Kyrksjön är relativt flacka och behovet av skyddszoner vid dikena är därför rätt liten. Däremot förekommer det åkrar som behöver skyddszoner pga. att det är vattensjuka, de är utsatta för flöde eller de ligger på grundvattenområdet.

Vid Osmundsbölevägen finns det en åker, som är utsatt för flöde. Ramstedsgärdans vallåker, som ligger vid stranden, är en aning vattensjuk. Vallåkern, som ligger sydväst om Krusbackberget, ligger i sin helhet på ett grundvattenområde och är en aning vattensjuk. Även en liten åker bredvid Stenbrovägen ligger på ett grundvattenområde.

De potentiella våtmarksområdena, som kan grundas i närheten av Kyrksjön, ligger vid olika fårors utlopp. I madstranden kan man gräva spridningsdiken. Man kan även grunda två våtmarker, som är i samband med varandra (3A–3B), invid en bäck som rinner mot Kyrksjön från sydost.

3A (K7) Sänka med lundskog (våtmark) 0,30 ha

Åkervattnet rinner från sydost från en fuktig vallåker till en naturligt slingrande fåra, som ligger i en lundskog, och fortsätter som ett åkerdike till Kyrksjön. På den nordöstra sidan ligger en övergiven äng och rishögar vid en tomtgräns. Nära åkern, på den sydvästra sidan om fåran ligger en lundskog, som har ett stort naturvärde tack vare mängden död ved som finns där. Den döda veden består av både högstubbar och legor. Kraftiga aspar bildar en grupp och det förekommer enstaka hasslar, klibbalsgrupper, björkar, sälgar och rönnar. Lundens bottenskikt är förna och mängden växter är ställvis liten. Här förekommer bl.a. skogsvinbär, hallon, harsyra, skogsfräken och skogssallat. Mot nordost övergår växtligheten i ett snårigt hallon-älggräs-humleblomsterbestånd. 14 % av tillrinningsområdet är i bruk. Våtmarkens yta är 1,27 % av tillrinningsområdet.

Förslag: Det finns utrymme för en liten fördämd bassäng, men våtmarken bör grundas så att man tar i beaktande områdets naturvärden. Det finns möjlighet att grunda en s.k. våtmarkskedja.

3B (K27) Vassrugg och trädbälte (våtmark) 0,74 ha

Vid Kyrksjöns strand växer det ett björkdominerad, lövträdsbälte där det förekommer bl.a. rönn och klibbal. Träden är inte speciellt grova. Invid stranden dominerar vassen. Vid åkerkanten växer det bl.a. hundäxing och hallon. Från vallåkern, som är en aning vattensjuk, rinner vattnet ner i sjön via ett dike. Sjöns vattenområde hör till ett fågelskyddsområde. Ca. 44 % av tillrinningsområdet är odlade marker.

Förslag: Grävd våtmark. Fågelskyddsområdet bredvid hindrar inte grundandet av våtmarken. Man kan forma våtmarken så att fågellivet gynnas av det.

C (K5) Videsnår vid strand (våtmark) 0,34 ha

Åkerdalens vatten rinner ner i Flatubäcken och går igenom björkskog och videsnår till Kyrksjön. Diket kantas av relativt unga lövträd. Bland videbuskagen vid stranden växer det rikligt med unga björkar. På området förekommer det växtlighet ss älggräs, tuvtåtel, mjölkört och vass. Vassen bildar en egen zon i sjövattnet.

Förslag: Grävd våtmark. Ytan är liten i förhållande till tillrinningsområdet. Kan grävas större längs stranden.

3D (K6) Videsnår vid strand (våtmark) 0,40 ha

Vid Kyrksjöns strand finns det ett fuktigt videsnår, där det växer rikligt med björk och blandsly. Diket, som sträcker sig till videsnåret, har rörlagts. Vid sjöstranden bildar vassen en växtlighetszon. 33,8 % av tillrinningsområdet är odlingsmark.

Förslag: Grävd våtmark.

3E (K25) Björkskog vid strand (våtmark) 0,37 ha

Strandskogen består av rätt unga björkar och klibbalar. Trädbeståndet övergår i videsnår och i ett vassbestånd. I björkskogen finns det en högväxande älggräsäng där det även förekommer tuvtåtel, humleblomster, revsmörblomma, strätta och hundkäx. Små och grunda diken går ner till sjön via ängen och videsnåret. Vattnet i dikena är rätt klart. Det förekommer både vindfällen och död ved på området och det utnyttjas även av hjortdjur. Vallåkern, som ligger bredvid, sluttar en aning mot strandskogen.

Förslag: Grävda spridningsdiken.

3F (K28) Madstrandsremsa (våtmark) 0,33 ha

Åkervattnen rinner längs med ett rör till ett vattenrikt dike, som sträcker sig till en alskog vid stranden. Vattnet rinner vidare genom ett videsnårigt område och slutligen ner i Kyrksjön via en vassrugg. Fåran är bred och vattnet är en aning grumligt. På den södra sidan finns en liten vallåker, som sluttar mot fåran. I alskogen finns det björkgrupper och sälgar på en fuktig älggräs-skogssävsäng, där det även förekommer växter, som trivs på lundmark. Dessa är bl.a. hallon, revsmörblomma och humleblomster samt tuvtåtel, strätta och strandlysing. Det förekommer även en del död ved. Norr om fåran ligger en stugstrand.

Förslag till våtmark: Spridningsdiken grävs i strandens videområde.

3G (L84) Liten holme med blandträdsskog (natur) 0,99 ha

På skogsholmen, som är rätt stor och vars norra del är berggrund, växer det tätt med träd med varierande storleksstruktur. Höga granar och aspar dominerar holmens växtlighet. Längs med kanterna växer det även rikligt av björk och andra lövträd ss lönn, sälg och rönn. Trädbeståndet är tätt och mångsidigt.

Skötsel: De unga träden gallras och lövträden samt den döda veden sparas. Slyet röjs.

3H Duvkullan (vårdbiotop) 0,47 ha

Kullen består av blandträdskog, som domineras av glest växande granar, tallar och björkar. Trädbeståndet är mångsidigt och det förekommer t.ex. gråal och rönn på kullen. Eftersom träden växer glest, kommer solen åt att gassa på den södra kanten. Holmen ligger mitt på ett gräsbete.

Skötsel: Bete

3I Smedsängshagen (vårdbiotop) 2,73 ha

Smedängshagen består av en udde, där det växer glest med träd, samt hagmark som ligger mitt emellan gräsbeten. Den östra gränsens blandträdbestånd är talldominerad. Här förekommer även en grupp höga granar, en ung björkskogsdunge, gråal och enstaka enar. Helheten är landskapsmässigt vacker. På den västra sidan finns det ängar med få träd.

Vid den södra kanten finns det ställvis goda, solexponerade ställen. Det finns ängsvegetation även på sluttningens övre äng. Här förekommer bl.a. arter som liten blåklocka, fyrkantig johannesört, rödven, kråkvicker, smultron, ärenpris samt veketåg i sänkorna.

Skötsel: Vårdbiotopen betas skilt från gräsbetet. Slyet röjs.

 


 

Kirkkojärven (Kyrksjön) ympäristössä ojanvarsipellot ovat melko tasaisia ja suojavyöhyketarve on sen takia vähäinen. Sen sijaan tulvaherkkiä, vedenvaivaamia tai pohjavesialueella sijaitsevia peltoja esiintyy, ja niille voidaan suojavyöhykkeitä perustaa.

Osmundsbölentien varressa on tulviva kohta. Ramstedsgärdanin nurmipeltoaukealla rantapelto on myös hieman vedenvaivaama. Krusbackbergetin lounaispuolella oleva nurmipelto on kokonaisuudessaan pohjavesialueella ja lievästi vedenvaivaama. Myös Stenbrovägenin vieressä oleva pieni pelto sijoittuu pohjavesialueelle.

Kirkkojärven alueella mahdolliset kosteikkopaikat sijoittuvat erillisten uomien laskukohtiin. Rantaluhtiin voi kaivaa kampakosteikkoja. Kahden kosteikon ketjun 3A–3B voi perustaa kaakosta virtaavan puron varteen.

3A (K7) Lehtonotkelma (kosteikko) 0,30 ha

Peltovesi kulkeutuu kaakosta kostealta nurmipellolta lehtometsikön luonnollisesti mutkittelevaan uomaan ja jatkaa pelto-ojana Kirkkojärveen. Koillispuolella on tonttireunan joutoniittyä ja risuläjitystä. Pellon läheisyydessä uoman lounaispuolella on lehtoa, jossa on huomattavan runsaasti luontoarvoja kohottavaa lahopuustoa sekä pysty- että maapuuna. Lehdossa on järeiden haapojen muodostama ryhmä, yksittäisiä pähkinäpensaita, tervaleppäryhmiä, koivuja, raitaa sekä pihlajaa. Lehdon pohja on lehtikarikkeinen ja kasvillisuus on paikoin niukkaa. Kasvilajeja ovat mm. pohjanpunaherukka, vadelma, käenkaali, metsäkorte, jänönsalaatti. Kaakkoa kohden kasvillisuus muuttuu vadelma-mesiangervo-ojakellukkaryteiköksi.

Ehdotus: Kohteessa on tilaa pienelle patoaltaalle, mutta kosteikko toteutetaan luontoarvoja kunnioittaen. Mahdollisuus kahden kosteikon ketjuun.

3B (K27) Ruovikko ja puustovyö (kosteikko) 0,74 ha

Kirkkojärven rannassa kasvaa koivuvaltainen, lehtipuustoinen rivistö, lajeina mm. pihlajaa ja tervaleppää. Puut eivät ole erityisen järeitä. Rantarajassa järviruoko on valtalaji, pellonreunassa kasvaa mm. koiranheinää ja vadelmaa. Vedet kulkeutuvat hieman vedenvaivaamalta nurmipellolta ojaa pitkin järveen. Järven vesialueella on linnustonsuojelualue.

Ehdotus: Kaivettu kosteikko. Viereinen linnustonsuojelualue ei estä kosteikon rakentamista. Kosteikko voidaan muotoilla linnustoa hyödyttävästi.

3C (K5) Rantapajukko (kosteikko) 0,34 ha

Flatubäcken kerää vesiä peltolaaksosta kulkeutuen koivikon ja pajukon kautta Kirkkojärveen. Ojaa reunustaa nuorehko lehtipuusto. Rannassa pajupensaiden seassa kasvaa runsaasti nuorta koivua. Kohteen kasvillisuutta edustavat mm. mesiangervo, nurmilauha, maitohorsma ja järviruoko, joka muodostaa vyöhykkeen järven puolella.

Ehdotus: Kaivettu kosteikko.

3D (K6) Rantapajukko (kosteikko) 0,40 ha

Pajukkoon kulkeutuva oja on putkitettu. Kirkkojärven rannassa on kosteaa pajukkoa, jossa kasvaa runsaasti nuorta koivua ja sekavesakkoa. Järven puolella järviruoko muodostaa vyöhykkeen.

Ehdotus: Kaivettu kosteikko

3E (K25) Rantakoivikko (kosteikko) 0,37 ha

Nuorehkoista koivuista ja tervalepistä koostuva rantakoivikko joka vaihettuu pajukoksi ja ruovikoksi. Koivikossa kasvaa korkeaa mesiangervoniittyä, jonka muita kasveja edustavat nurmilauha, ojakellukka, rönsyleinikki, karhunputki ja koiranputki. Pienet, matalat ojat kulkeutuvat niityn ja pajukon halki järveen. Ojien vesi on melko kirkasta. Alueella on melko runsaasti tuulenkaatoja ja kuollutta puuta, myös hirvieläinten jälkiä on paljon. Viereinen nurmipelto kallistaa hieman kohti rantakoivikkoa.

Ehdotus: Kaivettu kampakosteikko.

3F (K28) Luhtainen rantaviita (kosteikko) 0,33 ha

Peltovedet kulkeutuvat putken kautta runsasvetiseen ojaan ja rantalepikon, pajukon ja ruovikon kautta Kirkkojärveen. Uoma on leveä ja sen vesi hieman sameaa. Eteläpuolella on pieni, uomaan kallistava nurmipelto. Lepikossa esiintyy myös koivuryhmiä ja raitaa kostealla mesiangervo-korpikaislaniityllä, jonka muita kasveja ovat mm. lehtoisuutta ilmentävät vadelma, rönsyleinikki ja ojakellukka sekä nurmilauha, karhunputki ja ranta-alpi. Alueella esiintyy jonkin verran kuollutta puuta. Uoman pohjoispuolella on mökkiranta.

Kosteikkoehdotus: Kampakosteikko kaivetaan rantapajukkoon.

3G (L84) Sekapuustoinen saareke (lumo) 0,99 ha

Kookkaan ja tiiviisti erikokoisia puita kasvavan metsäsaarekkeen pohjoispuoli on kallioperäinen. Korkeat kuuset ja haavat hallitsevat saareketta, reunoilla on runsaasti nuorta koivua ja muita lehtipuita kuten vaahteraa, raitaa ja pihlajaa. Puusto on tiivistä, mutta monimuotoista.

Hoito: Nuoren puuston harvennus lehtipuuta säästäen. Vesakon raivaus. Kuollutta puuta säästetään.

3H Duvkullan (perinnebiotooppi) 0,47 ha

Sekapuustoinen kumpare, jota hallitsevat väljään kasvavat kuuset, männyt ja koivut. Puulajisto on monipuolista, esimerkiksi harmaaleppää ja pihlajaa kasvaa kumpareella. Puusto kasvaa väljästi ja aurinko lankeaa paahteiselle eteläreunalle. Saareke sijaitsee nurmilaitumen keskellä.

Hoito: Laidunnus.

3I Smedsängshagen (perinnebiotooppi) 2,73 ha

Väljäpuustoinen niemeke ja laidunmaa nurmilaidunten keskellä. Puusto on itäreunassa mäntyvaltaista sekapuustoa, myös korkeiden kuusten ryhmä, nuorta koivikkoa, harmaaleppää sekä yksittäisiä katajia. Kokonaisuus on maisemallisesti näyttävä. Länsipuolella on vähäpuustoisia niittyjä.

Eteläreunalla on paikoin hyvää paahteista piennarta. Niittylajistoa löytyy myös rinteen päällisniityltä. Siellä lajeja edustavat mm. kissankello, särmäkuisma, nurmirölli, hiirenvirna, ahomansikka, rohtotädyke sekä painanteissa röyhyvihvilä.

Hoito: Perinnebiotooppia laidunnetaan erillään nurmilaitumista. Vesakkoa poistetaan.