Hankkeet ympäristön suojelun ja ympäristöterveyden puolesta

Karta 15 / kartta 15

15A (K47) Sänka med blandträd (våtmark) (0,33 ha)

I sänkan finns det ett blandträdbestånd. Omkringliggande åkrar sluttar ner mot sänkan. Två åkerdiken förenas vid åkerns norra kant. Av tillrinningsområdet är 38,8 % i odling. Våtmarkens storlek av tillrinningsområdet är 0,51 %.

Förslag: Grävd våtmark, spridningsdiken. Kärrområdet vid Tulijärvi fungerar som översilningsfält.

15B En lövträdsdominerad sänka (våtmark) 0,11 ha

På ett åkerområde förekommer det en lövträdssänka. Fåran har sin naturliga form. Längs med fåran växer det gråal, häggbuskagen, björk, sälg och klibbal. Sänkan är av naturtypen lund och där förekommer bl.a. hallon, kirskål, humleblomster, skogssäv och brännässla. Vattnet är delvis grumligt. Från gräsåkrar sträcker det sig ett dike till huvudfåran.

Förslag till våtmark: Grävd och fördämd våtmark.

15C En lövträdsdominerad sänka (våtmark) 0,04 ha

Vid huvudfårans norra strand finns en aldunge, där det växer rikligt med små granar som undervegetation. Jordmånen är en lerblandning.

Förslag: Grävd och fördämd våtmark.

PB1 Björnbollstad äng (värdefull vårdbiotop)

Invid stället där det stått ett hus finns det ännu rester av en artrik ängssluttning, som visar tecken på att växa igen. Lövträd och sly kantar ängssluttningen. Invid åkern tar örnbräken över.

Nära vägen förekommer det en smultron-vårbroddäng, som övergår i frisk äng samt i torräng på berget. Det förekommer rikligt med arter på ett litet område, bl.a. bockrot, rödklint, ängsklint, liten blåklocka, vitmåra, rölleka, fyrkantig johannesört, prästkrage, nysört, backnejlika, grässtjärnblomma, teveronika, skogsklöver och höstskallra. Invid bergen är torrängsvegetationen karg men mångsidig. Här förekommer ärenpris, grönknavel, hällebräken, käringkål, silverfingerört, bergsyra, tjärblomster och gråfibbla. Backnejlikan är en nära hotad art. Anmärkningsvärda arter är även slåtterfibbla, svartkämpar och luddhavre. Man känner även till andra värdefulla arter, som bergmynta och piggstarr.

Skötsel: Ängen slås och slyet röjs. Man samlar inte ris på hög på eller bredvid ängen.

 


 

15A (K47) Sekapuustoinen notkelma (kosteikko) (0,33 ha)

Sekapuustoinen notkelma jonne viljellyt pellot viettävät. Kaksi pelto-ojaa yhdistyy pellon pohjoisreunalla.. 38,8 % valuma-alueesta on viljelyksessä. Kosteikon alaa valuma-alasta on 0,51 %

Ehdotus: Kaivettu kosteikko, kampakosteikko. Tulijärven suoalue toimii valutuskenttänä.

15B Lehtipuustoinen notkelma (kosteikko) 0,11 ha

Lehtipuustoinen notkelma peltoalueella. Luonnollisen muotoista uomaa reunustavat harmaalepät, tuomipensaat, koivut, raidat ja tervalepät. Notkelman luonto tyypiltään lehtoista, ja sen kasveja ovat mm. vadelma, vuohenputki, ojakellukka, korpikaisla ja nokkonen. Vesi on hieman sameaa. Pääuomaan liittyy nurmipelloilta oja.

Kosteikkoehdotus: Kaivettu ja padottu kosteikko.

15C Lehtipuustoinen notkelma (kosteikko) 0,04 ha

Puron pääuoman pohjoispuolella on lepikko, jonka alikasvoksessa on runsaasti pientä kuusta. Maaperä on savensekaista.

Ehdotus: Kaivettu ja padottu kosteikko.

PB1 Björnbollstadin niitty (arvokas perinnebiotooppi) 0,29 ha

Vanhalla talonpaikalla on olemassa jäljellä lajistoltaan rikas niittyrinne, jossa on tosin umpeenkasvamisen merkkejä. Niittyrinnettä reunustaa lehtipuusto ja vesakko, pellon puolella alaa valtaa sananjalka.

Lähellä tietä on ahomansikka-tuoksusimakeniittyä joka vaihettuu tuoreeksi niityksi sekä kallioilla kedoksi. Lajeja on pienellä alueella runsaasti, mm. pukinjuuri, ahdekaunokki, nurmikaunokki, kissankello, ahomatara, siankärsämö, särmäkuisma, päivänkakkara, ojakärsämö, ketoneilikka, heinätähtimö, nurmitädyke, metsäapila ja isolaukku. Kallioiden tuntumassa on karua mutta lajistoltaan moninaista kallioketoa, jolla kasvaa mm. rohtotädyke, viherjäsenruoho, karvakiviyrtti, isomaksaruoho, ketohopeahanhikki, ahosuolaheinä, mäkitervakko ja huopakeltano. Ketoneilikka on silmällä pidettävä laji. Huomion arvoisia lajeja ovat myös häränsilmä, heinäratamo ja mäkikaura. Alueelta tunnetaan myös muita huomionarvoisia lajeja kuten mäkiminttu ja hakarasara.

Hoito: Niitetään niitty ja poistetaan vesakko. Risuläjitys pidetään selvästi erillään niitystä.