Hankkeet ympäristön suojelun ja ympäristöterveyden puolesta

Karta 4 / Kartta 4

Det förekommer potentiella ställen för våtmarken på Bastukärret, där det redan finns en våtmarksbassäng (4A). Ett annat potentiellt ställe ligger i en lövträdssänka norr om våtmarksbassängen, som ligger vid samma dike. Området norr om Kohagen är lindrigt utsatt för flöde. I planeringsområdets södra del finns det vida vallåkrar, som ligger på grundvattenområdet.

4A Våtmarksbassäng (våtmark) 0,26 ha

Våtmarken är en liten, formad bassäng, som kantas av gräsbevuxen äng. Mitt i våtmarken finns en liten ö där det förekommer ett ungt blandträdsbestånd. Nötboskap betar på bassängens stränder. I våtmarken och vid dess stränder växer det bl.a. bredkaveldun, tuvtåtel och älggräs. Diket sträcker sig igenom vallåkrar, som ligger söder om bassängen.

Förslag: Våtmarken förstoras.

4B En lövträdssänka (våtmark) 0,15 ha

Lövträdssänkan finns mitt i en åker. I sänkan växer det tätt med unga alar, björkar och vide. I dikessänkan förekommer det vanlig, frodig växtlighet ss gråbo, älggräs, bergrör och hallon. Ett brett dike i sydväst är i kontakt med den södra våtmarksbassängen via ett täckdike. Åkrarna, bredvid sänkan, är i bruk.

Förslag: Man gräver en fördämd våtmark i sänkan.

4C Allé (natur) 0,67 ha

Allén är rätt gammal och dess träd består av ädla lövträd som ek och alm. Alléträden har fyllts ut efterhand som de gamla dött bort. På trädstammarna förekommer det rätt mångsidigt av epifytarter, som gällav, vägglav, trädhättemossa och allémossa. Dessa tyder på ett kontinuum av ädla lövträd. Därtill fann man även styvskinn. Längs med alléns kanter växer det även en aning ängsväxter ss smultron, vitmåra, rödven och rölleka.

Skötsel: Luckor i allén fylls ut och slyet röjs.

4D Hästbetet, hage (vårdbiotop) 0,63 ha

På hagmarken växer det glest med träd. Här förekommer det även stenar, vilket tyder på att området inte varit en bearbetad åker. Området är i betesbruk. Trädbeståndet domineras av björk, men det förekommer även aspar, som håller på att bli grova, samt granar, gråalar och några enstaka enar. Växtligheten representeras främst av bl.a. hallon, ärenpris, bergrör, äkta johannesört, rödven, strätta och rölleka.

Skötsel: Ifall hagen sköts som vårdbiotop, bör man inte hämta tilläggsfoder till betesområdet.

4E Kohagen, skogsbete (vårdbiotop) 1,92 ha

Hagen är en hög skogsholme, som fungerar som skogsbete. Kullen har varit bete mycket länge, fastän det varit paus i några tiotals år före det nuvarande betet påbörjades. Holmen är barrträdsdominerad, men det finns också rikligt med tättväxande lövträd, ss björk, asp, gråal och sälg, längs med kanterna. Det förekommer även ekar som håller på att växa till sig. På kullens topp växer det tallskog på moskogsbotten. Längs med kanterna är marken mullhaltigare och lerblandad och trädbeståndet är relativt ungt. Växtligheten är tillsvidare ännu rätt anspråkslös. Områdets växtlighet representeras av bl.a. rödven, bergrör, gråbo och veketåg, men det förekommer ställvis även ängsarter som smultron, rödklint, ärenpris, fyrkantig johannesört, höstfibbla och brunört.

Skötsel: Betet och gallringen av det unga trädbeståndet får fortgå.

4F Hästhagens bete (vårdbiotop) 14,2 ha

Hästhagens skogsbete är bergigt. Trädbeståndet består till största delen av tallskog och björk, men även av grangrupper och solitära enar. En del av björkarna är åldriga och även död ved förekommer samt hålträd, som är värdefulla för många djurarter. Det växer rikligt med sly i fältskiktet.

Skogsbottnen är av blåbärstypens moskog och lundartad moskog. Ställvis är växtligheten karg, bestående av bl.a. blåbär, lingon och bergrör samt av tuvtåtel. Längs med soliga kanter trivs även ängsarter som skogsklöver, rölleka, höstskallra, smultron och ärenpris.

Skötsel: Betet får fortgå. Hålträden sparas då man utför gallringar.

4G Rihagen (vårdbiotop) 2,32 ha

Rihagen består av traditionellt skogsbete och hagmark på lundartad mo. Trädbeståndet är mångsidigt även till sin artsammansättning. Förutom barrträd växer här bl.a. rönn, björk, gråal, asp och ek. En del av tallar, på den södra kanten, är åldriga. Det förekommer både bergiga och skogbevuxna områden samt även en del ängsytor. Betets primära växtlighet utgörs av bl.a. blåbär, rödven och tuvtåtel. På de solexponerade branterna trivs torrängs- och ängsväxtlighet, ss tjärblomster, rödklint, rölleka, fårsvingel, höstskallra, bergsyra, gulmåra och smultron.

Skötsel: Betet får fortgå.

4H Hannasparken, liten hagmarksholme (vårdbiotop) 1,37 ha

Runt Hannasparkens betesholme växer det tågväxter. På tågängen förekommer det bl.a. veketåg och tuvtåtel. Trädbeståndet består av arter, som trivs i lundartad moskog eller lundskog. I norr förekommer det gran och i söder lövträdsblandskog. Trädbeståndet är artrikt och har en god struktur. Det förekommer även död ved. En del av granarna, björkarna och asparna är grova. Det förekommer även rönn, ek, sälg, gråal och björk. Man har utfört ett rätt omfattande röjningsarbete på området. Hallonsnåren växer ställvis frodigt.

Ängsväxter, ss smultron och ärenpris, håller på att bli allmännare. Även andra ängsarter, som rödklint, rödven och tuvtåtel, förekommer.

Skötsel: Gallring av det unga trädbeståndet och betesbruket får fortgå. Slyet röjs och då speciellt de små granarna på den norra sidan.

 


 

Mahdollisia kosteikkojen paikkoja on Bastukärretillä, jossa on jo olemassa yksi kosteikkoallas 4A. Toinen mahdollinen perustuspaikka on lehtipuustoisessa notkelmassa kosteikkoaltaan pohjoispuolella, saman ojan varressa. Lievää tulvivuutta esiintyy Kohagenin pohjoispuolella. Suunnittelualueen eteläosassa on laajoja pohjavesialueen peltoja, jotka ovat nurmella.

4A Kosteikkoallas (kosteikko) 0,26 ha

Muotoiltu, pieni kosteikkoallas, jota reunustaa tavanomainen peltoniittykasvillisuus. Kosteikon keskellä on pieni saareke, jolla kasvaa nuorta sekapuustoa. Naudat laiduntavat altaan rannalla. Kosteikon ja sen reunojen kasvillisuutta edustavat mm. leveäosmankäämi, nurmilauha ja mesiangervo. Eteläpuoliset pellot joiden halki oja kulkee, ovat nurmella.

Ehdotus: Laajennetaan kosteikkoa kaivamalla.

4B Lehtipuustoinen notkelma (kosteikko) 0,15 ha

Tiivistä lehtipuustoa kuten nuorta leppää, koivua ja pajua notkelmassa peltojen keskellä. Ojanotkelmaa edustaa tavanomainen, rehevähkö kasvillisuus kuten pujo, mesiangervo, hietakastikka ja vadelma. Lounaspuolen leveä oja on salaojan kautta yhteydessä eteläpuoliseen kosteikkoaltaaseen. Notkelman viereiset pellot ovat viljelykäytössä.

Ehdotus: Kaivettu ja padottu kosteikko notkelmaan.

4C Kujanne (lumo) 0,67 ha

Varsin iäkäs kujanne, jonka puut ovat jalopuita, tammia ja jalavia. Kujannetta on täydennetty vanhojen puiden kuoltua. Puiden rungoilla on melko monimuotoista epifyyttilajistoa, esimerkiksi hankakarvetta, haavankeltajäkälää, tikanhiippasammalta, oravisammalta joka ilmentää pitkää jalopuujatkumoa, sekä ryppynahakkaa. Kujanteen reunoilla kasvaa hieman niittylajistoa, mm. ahomansikkaa, ahomataraa, nurmirölliä ja siankärsämöä.

Hoito: Paikkausistutukset tavalliseen tapaan. Vesakon raivaus.

4D Hästbetet, haka (perinnebiotooppi) 0,63 ha

Käytössä oleva väljäpuustoinen hakamaa, jossa on kiviä mikä ilmentää, ettei alueetta ole viljelty muokattuna peltona. Puusto on koivuvaltaista, seassa myös rotevoituvia haapoja, kuusia ja harmaaleppiä sekä niukasti nuorta katajaa. Laitumen kasvillisuutta edustavat mm. vadelma, rohtotädyke, hietakastikka, mäkikuisma, nurmirölli, karhunputki ja siankärsämö.

Hoito: Mikäli hakaa hoidetaan perinnebiotooppina, hoitona on laidunnus ilman lisärehua.

4E Kohagen, metsälaidun (perinnebiotooppi) 1,92 ha

Korkea metsäsaareke, jolla on metsälaidunta. Laitumella on pitkä laidunnushistoria, tosin laidunnuksessa on ollut muutaman kymmenen vuoden tauko ennen nykyistä laidunnuskautta. Saareke on havupuuvaltainen, mutta reunoilla on runsaasti tiivistä lehtipuustoa, koivuja, haapoja ja harmaaleppiä sekä raitaa. Saarekkeella esiintyy paikoin myös varttuvia tammia. Kukkulan laella kasvaa männikköä kankaalla ja reunoilla maa on multavampaa ja savensekaista, puuston ollessa kokonaisuudessaan nuorehkoa. Kasvillisuus on toistaiseksi vielä hieman vaatimatonta. Alueen kasveja edustavat mm. nurmirölli, hietakastikka, pujo ja röyhyvihvilä, mutta myös niittykasvilajeja esiintyy paikoin, kuten ahomansikka, ahdekaunokki, rohtotädyke, särmäkuisma, syysmaitiainen ja niittyhumala.

Hoito: Laidunnusta jatketaan, samoin nuoren puuston harvennuksia.

4F Hästhagenin laidun (perinnebiotooppi) 14,2 ha

Metsälaitumia joita luonnehtii kallioisuus. Puusto koostuu valtaosin männiköistä ja koivikoista, myös kuusiryhmiä ja yksittäiskatajia kasvaa metsälaitumella. Osa koivuista on iäkkäitä, myös kuollutta puuta esiintyy ja eläimistölle arvokasta kolopuustoa. Kenttäkerroksessa on runsas vesakonkasvu.

Metsänpohja on mustikkatyypin kangasta ja lehtomaista kangasta. Paikoin kasvillisuus on karuhkoa, koostuen mm. mustikasta, puolukasta ja hietakastikasta sekä nurmilauhasta, mutta aurinkoisilla reunuksilla viihtyvät niittylajit, esim. metsäapila, siankärsämö, isolaukku, ahomansikka ja rohtotädyke.

Hoito: Jatketaan laidunnusta. Säästetään kolopuut puuston harvennuksissa.

4G Rihagen (perinnebiotooppi) 2,32 ha

Perinteikkäitä metsälaitumia ja hakaa lehtomaisella kankaalla. Puusto on monipuolista myös lajistoltaan, havupuuston lisäksi kasvaa mm. pihlajaa, koivua, harmaaleppää, haapaa ja tammea. Osa eteläreunan männyistä on varsin iäkkäitä. Laitumella on sekä kallioisia että metsäisiä osuuksia sekä jonkin verran niittyalaa. Laitumen peruslajeja ovat mm. mustikka, nurmirölli ja nurmilauha. Paahteisilla törmillä viihtyvät keto- ja niittylajit kuten mäkitervakko, ahdekaunokki, siankärsämölampaannata, isolaukku, ahosuolaheinä, keltamatara ja ahomansikka.

Hoito: Jatketaan laidunnusta.

4H Hannasparken, hakamaasaareke (perinnebiotooppi) 1,37 ha

Laidunsaareke, jota reunustaa vihviläniitty. Vihviläniityn lajistoa ovat mm. röyhyvihvilä ja nurmilauha. Saarekkeella on lehtomaisella kankaalla tai lehtomaalla kasvavaa puustoa, pohjoispuolella kuusikkoa ja eteläpuolella erityisesti sekalehtipuustoa. Puuston on monilajista ja monimuotoista, myös kuollutta puuta on jonkin verran. Jotkut kuuset, koivut ja haavat ovat rotevia. Puulajistoon kuuluvat myös pihlaja, tammi, raita, harmaaleppä ja koivu. Alueella on tehty paljon raivaustyötä. Vadelmaa kasvaa paikoin runsaasti.

Niittykasvit ovat runsastumassa, mm. ahomansikka ja rohtotädyke ovat runsastuvia. Muita niittylajeja edustavat mm. ahdekaunokki, nurmirölli ja nurmilauha.

Hoito: Jatketaan nuoren puuston harvennusta, laidunnusta ja vesakonpoistoa, erityisesti pientä kuusta pohjoispuolella.