Hankkeet ympäristön suojelun ja ympäristöterveyden puolesta

Karta 6 / Kartta 6

6A (32) Ett gammalt jordtag (våtmark) 0,18 ha

Invid Svartån finns det gamla jordtag och betessänkor. Invid ett av de gamla jordtagen finns en björkdominerad dunge. Andra trädarter, som växer här, är bl.a. gråal och mycket gamla enar. Träden växer rätt glest. Groparnas växtlighet domineras av älggräs och skogssäv. Diket är draget från Balsaängen och snuddar gropen i öst. Ca. 78 % av tillrinningsområdet är odlingsmark. Våtmarksytan är 0,52 % av tillrinningsområdet.

Förslag: En grävd våtmark, till vilken man leder dikesvattnet. En bassäng med 0,17 ha vattenyta behövs för effektiv vattenrening.

6B (K33) Ett gammalt jordtag (våtmark) 0,42 ha

Invid Svartån finns det gamla jordtag och betessänkor. Jordtaget domineras av unga björkar och av älggräs, som är en typisk högört. Genom trädbeståndet sträcker sig ett dike till ån. Ca. 87 % av tillrinningsområdet består av odlingsmark. Våtmarksytan är 7,9 ha av tillrinningsområdet.

Förslag: En grävd våtmark, till vilken man leder dikesvattnet. En liten våtmark på 0,03 ha är redan effektiv här.

6C (K35) Lövträdsdominerad sänka (våtmark) 0,71 ha

Invid Svartån finns det gamla jordtag och betessänkor. I sänkan växer det lövträdsdominerat blandträdbestånd och videsnår. 83 % av tillrinningsområdet är i bruk. Våtmarksytan är 8,25 % av tillrinningsområdet.

Förslag: En grävd våtmark. Man kan leda en del av Björkhopsbäckens vatten till våtmarksbassängen.

6D (L47) Sjöängskullen (vårdbiotop) 0,91 ha

Sjöängskullen är en mångsidig skogsholme med berggrund. Holmen har tidigare varit betesmark. På den södra sidan finns det ännu åldriga hagmarksträd och öppna, gräsbevuxna ängar. Trädbeståndet är till sin artsammansättning mångsidigt, med bl.a. aspar, gråalar, björkar, rönnar och enar. Det finns även rikligt med död ved, t.o.m. hålträd, som gör området värdefullt för fåglar.

Ängarna är eutrofierade och här det växer rikligt med hallon. På en äng söder om holmen växer det en del smultron-skogsklövervegetation. Andra ängsarter är fyrkantig johannesört, äkta johannesört, rölleka, flockfibbla och daggkåpor.

Åstrandens fågelliv är rikt och fåglarna utnyttjar skogsholmen.

Skötsel: Hålträden och de döda stammarna sparas. De södra ängsområdena hålls öppna med hjälp av slyröjning.

6E (L48) En kulle med lövträdsbestånd (natur) 0,23 ha

På kullen förekommer det björk, rönn och asp, som håller på att växa upp. Kullens bergrörsdominerade högörtskant har vuxit igen av gräs. Trädbeståndet är glest och kanten är solexponerad. Växtligheten är delvis ensidig.

Skötsel: Slyröjning.

6F (L49) Remsa med blandträdbestånd (natur) 0,33 ha

På den smala remsan, som tidigare varit nötboskapens betesmark, växer det bl.a. björkar och unga tallar. Vid trädrötterna förekommer det en aning ängsyta, som domineras av gräsarter.

Skötsel: Bete.

6G (L56) En kulle med trädbestånd (natur) 0,58 ha

Figuren består av en holme med branta partier på berggrund samt blandskog på torr lundmark. Holmen ligger invid en väg. På holmen växer det bl.a. björk, asp och en. Ställvis förekommer det rödvensdominerade ängsytor. Andra ängsarter är bl.a. hundkäx, fyrkantig johannesört och gulmåra.

Skötsel: Gallring av det unga trädbeståndet. Lövträden gynnas. Röjning av sly.

6H (L51) En holme med ett skjul (natur) 0,33 ha

Skogsholmen består av barrträdsdominerad blandskog, som delvis står på berggrund. De högvuxna granarna dominerar trädbeståndet. I nordväst förekommer det åldriga hagmarksträd och enar. Vid kanterna växer det ställvis vide och högörtsvegetation dominerat av gräsarter, som rödven, bergrör och hundäxing, som det växer rikligt av. Den södra kanten är delvis solexponerad.

Skötsel: Gallring av det unga trädbeståndet. Lövträden gynnas. Röjning av sly.

6I (L37) Klipputsprång (natur) 0,11 ha

Klipputsprångets trädbestånd är glesbevuxet, med bl.a. kraftiga aspar samt unga tallar, björkar och rönnar. Vid den södra spetsen förekommer det enar. Växtligheten är gräsdominerad, rätt karg och det förekommer även lingon och örnbräken. Ängsvegetation finns, fastän dock rätt knappt. Ängsarter är bl.a. liten blåklocka, rölleka och smörblomma.

Skötsel: Slyröjningen fortsätts och det unga trädbeståndet gallras.

6J (L36) Trädbevuxen kulle (natur) 0,11 ha

Holmens synligaste träd är en åldrig, landskapsmässigt värdefull tall. Det övriga trädbeståndet består av glest växande aspar, tallar, björkar och rönnar. Holmens kanter domineras av bergrör, men det finns även gott om andra ängsytor. Ängens växtlighet indikerar karghet. Arter, som bergsyra, smultron, fårsvingel, rödven, ärenpris, skogsklöver och rölleka trivs på kullens sluttningar.

Skötsel: Det unga trädbeståndet runt holmens kanter gallras. Slyröjning.

 


 

6A (32) Entinen maanottoalue (kosteikko) 0,18 ha

Mustionjoen varressa on entisiä maanottoalueita ja laidunnotkelmia. Entisen maanottokuopan vieressä kasvaa koivuvaltainen puusto. Muita puita ovat mm. harmaalepät ja vanhat katajanrangat. Puut kasvavat melko väljästi. Kuoppien kasvillisuutta edustavat mesiangervo ja korpikaisla. Oja tulee Balsaängeniltä ja sivuaa kuoppaa itäpuolelta.

Ehdotus: Kaivettu kosteikko jonne ohjataan pelto-ojan vesiä.

6B (K33) Entinen maanottoalue (kosteikko) 0,42 ha

Mustionjoen varressa on entisiä maanottoalueita ja laidunnotkelmia. Maanottoalueen valtapuu on nuorehko koivu ja tyypillinen suurruoho mesiangervo. Puuston keskeltä kulkee oja jokeen.

Ehdotus: Kaivettu kosteikko jonne ohjataan pelto-ojan vesiä.

6C (K35) Lehtipuuvaltainen notkelma (kosteikko) 0,71 ha

Mustionjoen varressa on entisiä maanottoalueita ja laidunnotkelmia. Paikalla kasvaa lehtipuuvaltaista sekapuustoa ja pajupensaikkoa.

Ehdotus: Kaivettu kosteikko. Björkhopsbäckenistä voi johtaa osan vedestä kosteikkoaltaaseen.

6D (L47) Sjöängskullen (perinnebiotooppi) 0,91 ha

Monimuotoinen, kallioperäinen metsäsaareke, jolla on ennen ollut laitumia. Eteläpuolella on edelleen iäkkäitä hakapuita ja avoimia, heinittyneitä niittyjä. Puusto on myös lajistoltaan monipuolista, mm. haapaa, harmaaleppää, koivua, pihlajaa sekä katajaa. Kuollutta puuta esiintyy myös riittoisasti, jopa kolopuita, mikä tekee kohteesta arvokkaan linnustolle.

Niityt ovat rehevöityneitä ja vadelma on runsasta. Saarekkeen eteläpuolella on jonkin verran ahomansikka-metsäapilaniittyä. Muita niittykasveja ovat mm. särmäkuisma, mäkikuisma, siankärsämö, sarjakeltano ja poimulehdet.

Metsäsaarekkeesta hyötyy joenranta-alueen runsas linnusto.

Hoito: Säästetään kolopuut ja kuolleet rungot. Pidetään eteläiset niityt avoimina vesakonraivauksin.

6E (L48) Lehtipuustoinen kukkula (lumo) 0,23 ha

Varttuvaa haapaa, koivua ja pihlajaa kasvava kukkula, jolla on myös heinittynyt, hietakastikkavaltainen suuruohoniittyreunus. Puusto kasvaa väljään ja reunukset saavat auringonvaloa. Kasvillisuus on jokseenkin yksipuolista.

Hoito: Vesakon poisto.

6F (L49) Sekapuustoinen kaistale (lumo) 0,33 ha

Muun muassa koivua ja nuorehkoa mäntyä kasvava kapea kaistale, joka on yhteydessä nautojen nurmilaitumiin. Puiden juuressa on hieman heinäkasvien hallitsemaa niittyalaa.

Hoito: Laidunnus.

6G (L56) Puustoinen kukkula (lumo) 0,58 ha

Jyrkkiä kallioperäisiä osuuksia ja sekametsää kuivan lehdon saarekkeella tien vieressä. Saarekkeella kasvaa mm. koivua, haapaa ja katajaa. Paikoin esiintyy nurmiröllivaltaisia niittyaloja. Muita niittykasveja saarekkeella ovat mm. koiranputki, särmäkuisma, keltamatara.

Hoito: Nuoren puuston harvennus lehtipuuta suosien. Vesakon poisto.

6H (L51) Vajasaareke (lumo) 0,33 ha

Osin kallioperäisellä metsäsaarekkeella on havupuuvaltainen sekapuusto. Korkeakasvuiset kuuset hallitsevat saarekkeen puustoa. Luoteispuolella on iäkkäitä hakamaapuita ja katajia. Reunoilla kasvaa paikoin pajukkoa tai heinittynyttä suurruohoa. Heinät kuten nurmirölli, hietakastikka ja koiranheinä ovat runsaita. Etelään avautuu jokseenkin paahteinen reunus.

Hoito: Nuoren puuston harvennus lehtipuustoa suosien. Vesakon poisto.

6I (L37) Kieleke (lumo) 0,11 ha

Väljäpuustoisella kielekkeellä puusto koostuu tukevista haavoista sekä nuorehkoista männyistä, koivuista ja pihlajista. Eteläkärjessa kasvaa katajaa. Kasvillisuus on heinävaltaista, melko karua sekä puolukan ja sananjalan luonnehtimaa. Seassa esiintyy, vaikkakin niukasti, niittykasveja kuten kissankello, siankärsämö ja niittyleinikki.

Hoito: Jatketaan vesakonraivauksia ja nuoren puuston harvennusta.

6J (L36) Puustoinen kukkula (lumo) 0,11 ha

Saarekkeen näkyvin puu on iäkäs maisemamänty. Muuta väljästi kasvavaa puustoa edustavat mm. haavat, männyt, koivut ja pihlajat. Saarekkeen reunat ovat hietakastikkavaltaisia mutta niittyalaa on riittoisasti. Niityn kasvit ilmentävät karuutta, mm. ahosuolaheinä, ahomansikka, lampaannata, nurmirölli, rohtotädyke, metsäapila ja siankärsämö viihtyvät kukkulan rinteillä.

Hoito: Harvennetaan nuorta puustoa saarekkeen reunoilla. Vesakon poisto.