Bottendjuren

Bottendjur en spelar en central roll i det nya sättet att uppskatta vattendragens tillstånd, vilket görs i enlighet med EU:s direktiv. I Västra Nyland har vi redan en lång tradition när det gäller användandet av bottendjur för att indikera förändringar i vattendragen. Som bottendjur klassar man alla de ryggradslösa djurarter, vars huvudsakliga förekomstmiljö är vattendragens botten, vegetation eller annat fast underlag. Oftast inriktas undersökningarna endast på de bottendjur, som kan ses med blotta ögat, de sk. makroskopiska bottendjuren. Om omgivningen mår dåligt ses nedsmutsningen av vattnet ofta tydligast på bottnen av vattendragen, där bottendjurssamhällenas artsammansättning och individtäthet förändras till att motsvara det nya ekologiska tillståndet.

Bottendjuren i sitt element

De i sött vatten påträffade bottendjursarterna utgörs till största delen av olika insekter, vars längsta livsskede (larvstadiet) sker under vatten. Av undervattensinsekterna tillbringar bara en del sitt liv nedgrävda i bottensedimenten eller på dess yta såsom många fjädermyggslarver, på stenar eller i håligheter (många dagslände- och bäcksländelarver eller nymfer), inne i bottenförnan, på trädstammar (trollsländelarver) eller på andra underlag. En betydande del av bottendjuren utnyttjar bottenvegetationen och de alger och bakteriemassor, som förekommer på dess yta. Utöver insektlarverna, utgörs bottendjuren av mollusker (musslor och snäckor), maskar (bl.a. borstmaskar), kräftdjur (bl.a. vattengråsuggor och räkor) osv. Bland bottendjuren finns också rovdjur som lever av andra bottendjur. Ett känt faktum är, att bottendjuren utgör viktig näring för många fiskar.

Miljöns plötsliga förändring till följd av mänsklig aktivitet är även för bottendjuren en förhållandevis ny miljöfaktor. Förändringen är utvecklingshistoriskt snabb, häftig och oförutsägbar. Den har ingenting med natt och dag eller årstidsvariationer att göra. Bottendjuren har inte haft mycket tid att anpassa sig till förändringarna; skillnaderna även i detta avseende kan ses mellan de olika bottendjursarterna. Det är på detta, som användandet av bottendjuren som indikatorer vatten- och bottenkvaliteten baserar sig.

Bottendjursindikatorerna – indikatorer på bottnens kvalitet

Som förhållandevis långlivade och stationära organismer blir bottendjuren utsatta för förändringar i omgivningen och indikerar därför långtidsförändringar, i motsats till t.ex. enstaka vattenprov. En enstaka gifttopp kan också ses i bottenfaunan. Bottendjursindikatorarter förekommer i många olika djurgrupper. För närvarande känner man bra till syreindikatorer (arter som indikerar olika syreförhållanden), pH-indikatorer, eutrofieringsindikatorer osv. Man kan också undersöka bottendjurens innehåll av t.ex. tungmetaller.

Västra Nylands vatten och miljö rf. undersöker regelbundet bottendjuren i såväl rinnande vatten, sjöar och havsområden. Prover tas med 1-4 års intervaller beroende på undersökningsobjekt.

  • Sjundeå å:s vattenområde
  • Hiidenvesi-området
  • Lojo sjö området
  • Svartån och Fiskarsån
  • Pojoviken och Ekenäs havsområde
  • Hangö och Bengtsårområdet
  • Ingå Fagerviken
  • Pickalaviken

Västra Nylands vatten och miljö rf gör utöver dessa regelbundna kontroller dessutom på beställning enskilda separata bottendjursundersökningar.