vesistö

Växtplankton

Med plankton avser man fritt svävande små växter och djur. Växtplankton består i huvudsak av mikroorganismer som hör till gruppen alger. Största delen av växtplanktonen består av primitiva encelliga alger, som antingen lever som enskilda celler, celltrådar eller större cellsamhällen. De planktiska algerna bildar som primärproducenter den första nivån i vattenekosystemen, utan vilket det övriga livet i vattendraget inte skulle vara möjligt. Planktonalgerna är mycket mångformiga. De på träffas i alla slags vatten på hela jordklotet och de grupperas i blågröna alger, kiselalger, pansarflagellater, guldalger, grönalger mm.

Växtplankton reagerar snabbt på förändringar i vattenkvaliteten såväl mängdmässigt som kvalitetsmässigt. Av den orsaken lämpar sig växtplankton väl för såväl korttids- som långtidsuppföljningar. Då vattenkvaliteten ändrar, förändras såväl mängden växtplankton som dess sammansättning. Vid tilltagande eutrofiering ökar först kiselalgerna och i takt med att eutrofieringen fortgår ökar mängden blågröna alger. Samtidigt blir artsammansättningen mera ensidig och arter som trivs i rena vatten minskar.

Vid växtplanktonundersökningar använder man sig av mikroskop. Artbestämningen är ett tidskrävande arbete och det kräver stor fackkunskap på grund av att artrikedomen är mycket stor och de olika arterna är svåra att känna igen.