Huvudsida

Huvudsida :: Nyheter :: Då punktbelastningen minskar framträder betydelsen av den diffusa belastningen via Svartån allt mera.
24.11.2017

Då punktbelastningen minskar framträder betydelsen av den diffusa belastningen via Svartån allt mera.

Då punktbelastningen minskar framträder betydelsen av den diffusa belastningen via Svartån allt mera.

Den sista punktbelastaren i Svartåns nedre lopp, Svartå reningsverk, stängdes på hösten 2015. I takt med att punktbelastningen minskar framträder den diffusa belastningens betydelse allt mer i såväl ån som i havsområdet utanför.

Deltagare i samkontrollen år 2016 var Raseborgs Vatten via sina två reningsverk, Ido Badrum Ab (numera Geberit Production Oy) samt Oy Tenala-Marina Ab.

Om områdets punktbelastning kan man konstatera, att huvuddelen av den kommer från områdets två centralreningsverk. Dessa är Skeppsholmens reningsverk i Ekenäs samt Karis-Pojo reningsverk, vars renade avloppsvatten började ledas till Pojovikens innersta del i början av sommaren 2007. Samtidigt upphörde punktbelastningen från Karis-Billnäs reningsverk och Gumnäs reningsverk och även belastningen från Svartå lilla reningsverk upphörde då reningsverket stängdes på hösten 2015, då man började leda avloppsvattnet från Svartå tätort till Karis-Pojo reningsverket för behandling. Skeppsholmens reningsverk i Ekenäs har länge fungerat bra. Till följd av i bruk tagandet av det nya Karis-Pojo reningsverket har totalbelastningen minskat betydligt. Detta är synnerligen positivt med tanke på Pojoviken och det utanför liggande havsområdet. I området verkar nu två bra fungerande reningsverk, Ekenäs Skeppsholmen och Karis-Pojo nya reningsverk. Även på annat håll inom kontrollområdet har det skett förändringar i punktbelastningen. Reningsverket vid Tvärminne zoologiska station stängdes i november 2011 och Lappvik reningsverk i slutet av år 2012. Vattnen från dessa områden leds numera till Hangö stads Stormossens reningsverk. Till följd av FNsteels konkurs upphörde belastningen därifrån på försommaren 2012.

I Svartån syns klart att punktbelastningen upphörde år 2007. Speciellt tydlig är förbättringen av vattnets hygieniska kvalitet i åns nedre lopp. Åns vattenkvalitet är nuförtiden rätt lika utmed hela åavsnittet och även det faktum att avloppsvattnet från Svartå numera leds annanstans innebär en liten minskning av den direkta belastningen på Svartån. Effekterna från den diffusa belastningen är emellertid tidvis ganska tydliga, men allmänt taget är vattenkvaliteten bättre än före år 2007.

Pojoviken har varit föremål för ett speciellt intresse sedan början av 1990-talet till följd av de syreproblem, som förekommit i vikens djupare delar. Läget var mycket bekymmersamt i början av 1990-talet då syreläget var kritiskt. Då man betraktar hela Pojoviken kan man konstatera, att det frodigaste området är viken innersta del. I och med att Karis-Pojo reningsverk togs i bruk flyttade utsläppsplatsen från Svartån till vikens innersta del. Trots det verkar det som om de direkta belastningseffekterna på vattnets kvalitet har minskat i området. År 2016 kunde belastningen närmast konstateras genom förekomsten av indikatoerbakterier i vattnet. Bakteriemängderna har ganska ofta varit klart större i åns nedre del än i utsläppsområdet för det renade avloppsvattnet, men vid undersökningarna år 2016 var situationen den omvända. Det är emellertid svårt att avgöra huruvida bakterieförekomsterna är en följd av punktbelastningen eller den diffusa belastningen, eftersom provtagningstidpunkterna avviker något från varandra.

I Pojovikens mellersta del, där det största problemet är den årliga syrebristen i de djupare vattenskikten och detta var situationen även år 2016. I vikens södra del kunde inga effekter från belastningen från IDO Badrum Ab (Geberit Production Oy) noteras.

Området intill Ekenäs avviker fullständigt från det övriga området. Med undantag av Stadsfjärden är området mycket frodigt. Tillståndet i Stadsfjärden påverkas i huvudsak av läget i södra delen av Pojoviken samt i skärgårdsområdet utanför Ekenäs. Dessutom påverkar vattnen, som strömmar ut från Båssafjärden, tidvis läget i Stadsfjärden. Det renade avloppsvattnet från Skeppsholmens reningsverk leds ut i Båssafjärden. Reningsverkets effekt har länge varit god och den direkta belastningen på vattendraget har ytterligare minskat. Det mottagande vattendraget, Båssafjärden, är mycket frodigt och det ses som mycket höga klorofyll-a halter i vattnet. Mängderna termotoleranta bakterier har sjunkit klart sedan 1990-talet. Då det gäller vattnets ammoniumkvävehalt har man kunnat konstatera en svag förhöjning av halterna under de senaste åren vintertid och ovanligt höga var halterna på vintern 2016. Även syreläget var försämrat. Då det gäller totalnärsaltshalterna kan man inte se någon klar förändring.

Dragsviksfjärden är hela undersökningsområdets frodigaste delområde. Vattnets klorofyll-a halter hålls på en mycket hög nivå under hela sommaren.

Skärgårdsområdet utanför Ekenäs i riktning mot Lappvik uppvisar en betydligt lägre eutrofieringsnivå än vattnen intill Ekenäs. Redan vid Källviken är läget klart bättre än närmare Ekenäs och läget har redan länge varit ungefär detsamma. Effekterna av Tenala-Marina Ab:s verksamhet är svåra att särskilja från den övriga diffusa belastningen, men man kan anta att dess inverkan är rätt liten. Trots hamnverksamhet har man inte påträffat mineralolja i vattnet på väldigt länge. Utanför FNsteels stängda stålfabrik kunde ingenting avvikande noteras.

Allmänt kan man konstatera, att det största problemet inom undersökningsområdet är de årliga syreproblemen i Pojoviken. Det försämrade syreläget leder tidvis till en inre belastning, då närsalter börjar lösas ur bottensedimenten. Huvudorsaken till detta är den för stora belastningen i kombination med den komplicerade vattenomsättning. Kustområdena lider även av övergödning i någon mån. Det ses som rikliga växtplanktonmängder och grumligare vatten, samt i värsta fall som syrebrist i de djupare vattenskikten.

Lisätietoja / tilläggsuppgifter:

Ralf Holmberg
vesistöasiantuntija
044 528 5010
ralf.holmberg(at)vesiensuojelu.fi

Julkaisu 279/2017: Mustionjoen, Pohjanpitäjänlahden ja Tammisaaren merialueen yhteistarkkailun yhteenveto vuodelta 2016


Avsändare
LUVY
24.11.2017
Senast ändrat
24.11.2017
Taggar: luvy