Huvudsida

Huvudsida :: Nyheter :: Inga betydande förändringar i vattenkvaliteten runt Hangö udd under år 2017
04.07.2018

Inga betydande förändringar i vattenkvaliteten runt Hangö udd under år 2017

Inga betydande förändringar i vattenkvaliteten runt Hangö udd under år 2017

Punktbelastningen i Hangö havsområde koncentreras numera praktiskt taget helt till havsområdet söder om Hangö. I vattenkvaliteten kunde inga klara förändringar noteras under år 2017.

Vattendragskontrollen i Hangö havsområde och Bengtsårvattnen gjordes år 2017 enligt det mindre omfattande programmet, som inkluderar endast de årliga vattenkvalitetsmätningarna.

Av punktbelastningen år 2017 leddes nästa all belastning ut söder om Hangöudd, eftersom Oy Visko Teepak Ab:s belastning upphörde på hösten 2014. Avloppsvattenmängden från Stormossens reningsverk utgör volymmässigt den största delen (ca 70 %) av den totala mängden, som leds ut i Hangöområdet.

Ur havets synvinkel är punktbelastningens näringsbelastning mycket väsentlig. De största enskilda punktbelastarna är Hangon Puhdistamo Oy samt Hangös Stormossens reningsverk. De står tillsammans för nästan hela punktbelastningen i området. Fosforbelastningen har minskat en aning under de senaste åren men under åren 2016 och 2017 steg belastningen igen en aning efter en lång period med sjunkande trend. Belastningen från Hangon Puhdistamo var något mindre än belastningen från Stormossens reningsverk och belastningsökningen gällde närmast Stormossens reningsverk. Då det gäller kvävet har trenden varit stigande fram till år 2002, varefter en minskning har kunnat noteras fram till de allra senaste åren, då belastningen hållits rätt konstant. Av kvävebelastningen kommer ca. 80 % från Hangon Puhdistamo Oy och ca 20 % från Stormossens reningsverk. Båda reningsverkens renade avloppsvatten leds till havet söder om Hangö via ett gemensamt rör.

Norr om Hangö har kvävebelastningen från Oy Forcit Ab varit betydande, men efter år 2002 har belastningen minskat kraftigt efter det, att man börjat frakta bort de kvävehaltiga fraktionerna. Kvävebelastningen från Visko Teepak Oy Ab har i ett längre perspektiv sjunkit klart och på hösten 2014 upphörde Visko Teepaks punktbelastning helt i vattnet norr om Hangö, då avloppsvattnet började ledas till behandling i Stormossens reningsverk i Hangö.

Utöver punktbelastningen, belastas havet av den diffusa belastning, som kommer från landområdena. Mera omfattande jordbruksområden finns inte i närheten av undersökningsområdet, vilket betyder, att belastningen från lantbruket är liten med undantag av Bengtsårområdets innersta delar. Som en följd av de kraftiga vattenströmningarna påverkas undersökningsområdet däremot av allmänläget i såväl Finska vikens västra del som norra Östersjön.

Hangö södra havsområde

Som en följd av de goda omblandningsförhållandena är avloppssvattenbelastningens direkta inverkan på vattenkvaliteten i allmänhet lindrig. Belastningen syns närmast som något förhöjda ammoniumkvävehalter och förekomster av bakterier i ytvattnet. Tydligast märks belastningen vintertid, då havet är isbelagt. Under vintern 2017 förblev havsområdet isfritt hela vintern med undantag av Bengtsårområdet, som var isbelagt en kort tid. Avloppsvattenbelastningen söder om Hangö ytterst sällan kunnat märkas som en klar förändring i vattenkvaliteten. Detta gäller även vattenområdet söder om Tulludden där man under de senaste åren följt med eventuella effekter från Hangös Yttre hamn.

Stormossens avstjälpningsplats

De direkta vattendragseffekterna från den stängda soptippen har under de senaste åren varit lindriga. I viss mån slipper smutsvatten ännu att tränga genom den jordvall, som byggts mellan soptippen och utfallsdiket, men den diffusa belastning, som förekommer utmed bäcken, försämrar vattenkvaliteten nedströms klart mera än den stängda soptippen. Till följd av att vattenmängderna, som når havet via bäcken, är rätt små under största delen av året, har man endast vid ett fåtal tillfällen kunnat konstatera lindriga belastningseffekter i form av förändringar i vikens vattenkvalitet.

Hangö norra havsområde

Norr om Hangö förekommer inte längre egentlig punktbelastning. Vattnets omblandningsförhållanden är goda även inom detta delområde och på basen av gjorda analyser var vattenkvaliteten under år 2017 god i området. De uppmätta klorofyll-a halterna var på sommaren 2017 högre än söder om Hangöudd samt även högre än under de allra senaste åren. I den östliga delen av området kan en viss nedgång noteras i det bottennära vattnets syrehalt under sensommaren. Syremättnaden i det bottennära vattnet var emellertid undntagsvis bättre år 2016, men på sensommaren 2017, var syreläget åter igen ungefär detsamma som under de tidigare åren.

Utanför Forcit märks belastningen från fabriken numera ytterst sällan som direkta förändringar i vattenkvaliteten. Inte ens vintertid har man kunnat konstatera effekter under isen. Syresituationen i djupvattnet var sommaren 2017 ungefär set samma som under tidigare år med undantag av år 2016 då syresituationen var klart bättre.

De uppmätta klorofyll-a halterna har i allmänhet varit något högre än i det övriga havsområdet norr om Hangö, men variationerna mellan de olika åren har varit stor.

Bengtsår området är det mest problematiska delområdet. De allvarliga syreproblemen är årligen återkommande. Under sommaren tar syret slut eller minskar kraftigt i områdets djupare delar. Även år 2017 blev syreläget dåligt, men situationen var en aning bättre än under år 2015 då syret nästan tog slut redan på 10 m djup. Syreproblemen leder till det, att närsalter, som är bundna till bottensedimenten, börjar frigöras till vattnet och på det sättet ökar näringsbelastningen på vattendraget. Kvävebelastningen från Visko Teepak Oy Ab upphörde på hösten 2014. Även i vattendraget kan man märka en lätt minskning av kvävehalterna under de senaste 10 åren, men i övrigt kan man inte märka några större förändringar i vattenkvaliteten. Variationer förekommer mellan de olika åren och årstiderna.

Allmänt kan man konstatera, att punktbelastningen har långsamt minskat. I området söder om Hangö har belastningen hållits rätt oförändrad, men norr om Hangö har punktbelastningen upphört nästan helt. Med tanke på eutrofieringen är de stora kväveutsläppen söder om udden beklagliga. Med beaktande av, att kväve är det näringsämne, som mest reglerar algtillväxten i våra kustvatten, är det illa att kvävebelastningen är så stor, eftersom det höjer Östersjöns kvävemängd och på det sättet även algtillväxten.

 

Tilläggsuppgifter:

Ralf Holmberg
vattendragssakkunnig
044 528 5010
ralf.holmberg(at)vesiensuojelu.fi


Avsändare
LUVY
04.07.2018
Taggar: luvy