Huvudsida

Huvudsida :: Nyheter :: Punktbelastningen vid Hangöudd är nu koncentrerad till det södra havsområdet
15.12.2017

Punktbelastningen vid Hangöudd är nu koncentrerad till det södra havsområdet

Punktbelastningen vid Hangöudd är nu koncentrerad till det södra havsområdet

Vattendragskontrollen i Hangö havsområde och Bengtsårvattnen gjordes år 2016 enligt det mindre omfattande programmet, som inkluderar endast de årliga vattenkvalitetsmätningarna.

Av punktbelastningen år 2016 leddes nästan all belastning ut söder om Hangöudd, eftersom Oy ViskoTeepak Ab:s belastning upphörde på hösten 2014 då avloppsvattnet började ledas till Hangös Stormossens reningsverk Avloppsvattenmängden från Stormossens reningsverk utgör volymmässigt den största delen (ca 70 %) av den totala mängden, som leds ut i Hangöområdet.

Ur havets synvinkel är punktbelastningens näringsbelastning mycket väsentlig. Områdets huvudsakliga punktbelastare är Hangon Puhdistamo Oy:s industriavloppsvattenreningsverk samt Hangö Stormossens reningsverk. Fosforbelastningen har minskat en aning under de senaste åren men under år 2016 steg belastningen igen något. Då det gäller kvävet har trenden varit stigande fram till år 2002, varefter en minskning har kunnat noteras fram till de allra senaste åren, då belastningen hållits rätt konstant.

Utöver punktbelastningen, belastas havet av den diffusa belastning, som kommer från landområdena. Mera omfattande jordbruksområden finns inte i närheten av undersökningsområdet, vilket betyder, att belastningen från lantbruket är liten med undantag av Bengtsårområdets innersta delar. Som en följd av de kraftiga vattenströmningarna påverkas undersökningsområdet däremot av allmänläget i såväl Finska vikens västra del som norra Östersjön.

Hangö södra havsområde

Som en följd av de goda omblandningsförhållandena är avloppsvattenbelastningens direkta inverkan på vattenkvaliteten i allmänhet lindrig. Belastningen syns närmast som något förhöjda ammoniumkvävehalter och förekomster av bakterier i ytvattnet. Tydligast märks belastningen vintertid, då havet är isbelagt. Under vintern 2016 förblev havsområdet isfritt hela vintern med undantag av Bengtsår-området, som var isbelagt en kort tid. Detta ledde till, att vattenomblandningen varit kraftig även på senvintern då proven togs. Avloppsvattenbelastningen söder om Hangö ytterst sällan kunnat märkas som en klar förändring i vattenkvaliteten. Detta gäller även vattenområdet söder om Tulludden där man under de senaste åren följt med eventuella effekter från Hangös Yttre hamn.

Stormossens avstjälpningsplats

De direkta vattendragseffekterna från den stängda soptippen har under de senaste åren varit lindriga. I viss mån slipper smutsvatten ännu att tränga genom den jordvall, som byggts mellan soptippen och utfallsdiket, men den diffusa belastning, som förekommer utmed bäcken, försämrar vattenkvaliteten nedströms klart mera än den stängda soptippen. Man har under de senaste åren kunnat notera en klar förbättring av bäckens vattenkvalitet.

Hangö norra havsområde

Norr om Hangö förekommer inte längre egentlig punktbelastning. Vattnets omblandningsförhållanden är goda även inom detta delområde och på basen av gjorda analyser var vattenkvaliteten under år 2016 god i området. De uppmätta klorofyll-a halterna var på sommaren 2016 högre än söder om Hangöudd samt även högre än under de allra senaste åren.

Området utanför Forcit

Utanför Forcit märks belastningen från fabriken numera ytterst sällan som direkta förändringar i vattenkvaliteten. Inte ens vintertid har man kunnat konstatera effekter under isen. Den största förändringen skedde i början av 2000-talet då fabrikens kvävebelastning sjönk till en bråkdel av vad den varit tidigare. Syresituationen i djupvattnet var sommaren 2016 klart bättre än under de senaste åren.

De uppmätta klorofyll-a halterna har i allmänhet varit något högre än i det övriga havsområdet norr om Hangö, men variationerna mellan de olika åren har varit stor.

Bengtsår området

Bengtsår området är det mest problematiska delområdet. De allvarliga syreproblemen är årligen återkommande. Under sommaren tar syret slut eller minskar kraftigt i områdets djupare delar. Under år 2016 blev syreläget dåligt men situationen var en aning bättre än under år 2015 då syret nästan tog slut redan på 10 m djup. Syreproblemen leder till det, att närsalter, som är bundna till bottensedimenten, börjar frigöras till vattnet och på det sättet ökar näringsbelastningen på vattendraget. Kvävebelastningen från ViskoTeepak har på lång sikt minskat fram till att den upphörde helt på hösten 2014. Även i vattendraget kan man märka en lätt minskning av kvävehalterna jämfört med situationen på 1980-talet, men i övrigt kan man inte märka några större förändringar i vattenkvaliteten. Variationer förekommer mellan de olika åren och årstiderna, men klara förändringar, som skulle kunna förknippas med avloppsvattenbelastningen har inte kunnat kostateras på många år.

Publikation: Hangon merialueen ja Bengtsårin vesien yhteistarkkailun yhteenveto vuodelta 2016

Tillägsuppgifter:

Ralf Holmberg
vattendragssakkunnig
+358445285010
ralf.holmberg(at)vesiensuojelu.fi


Avsändare
LUVY
15.12.2017
Taggar: luvy