Välj en sida

Bild: Projektchef Juha-Pekka Vähä observerar fiskarna med sändare i Svartån. (Bild: LUVU / Joonas Tammivuori)

Ett projekt, som undersöker laxarnas nedvandring, har inletts vid Billnäs kraftverksdamm i Raseborg. Under undersökningen byggs en separat brygg- och styrkonstruktion i samband med fiskvägen, som styr fiskarnas nedvandring. Målsättningen är, att fiskynglen skulle kunna vandra nedströms förbi kraftverket på ett tryggt sätt.  Undersökningen utförs av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) tillsammans med naturresursinstitutet, Kala- ja vesitutkimus Oy och Raseborgs stad.

I undersökningen, som nu inletts, granskar man laxens vandringsyngel, de så kallade smolten, som man har försett med sändare. Fiskarna med sändare släpps ut i Svartån ovanför Billnäs kraftverk. Avsikten med undersökningen är, att ta reda på ynglens beteende vid kraftverken samt att uppskatta nedvandringsanordningens funktion samt fiskvägens lämplighet för nedvandring. Nedvandringsanordningen utgörs av en stängselkonstruktion, där kedjor är fästade under pontonbron som leder till fiskvägen. Tanken är, att fiskarna väjer för stängselkonstruktionen och styrs mot fiskvägen i stället för in i turbinerna. Projektet är ett pilotprojekt och motsvarande konstruktion har inte tidigare förverkligats i Finland.

”IInom projektet kombinerar man styranordningen för nedvandring med promenadbron och naturstigen  i denna kulturhistoriska  betydande miljön. Vi är glada, att vi åt alla intresserade snart kan ge tillträde till Billnäs fiskväg”, berättar Piia Nordström från Raseborgs stad, som ansvarat för att nedvandringsanordningen blivit byggd.     

Nedvandringen är en livsviktig del av laxarnas levnadscykel och återkomst till Svartån, eftersom om det inte finns några nedvandrare finns det inte heller fiskar som vandrar uppströms för att leka. Vandringsfiskarnas vandring nedströms till havet har undersökts allt mera under de senaste åren och resultaten har ofta varit dystra.  

Senaste gång man undersökta laxarnas nedvandring i Svartån var år 2017. Då hamnade ynglen att färdas nedströms via kraftverksdammen och genom turbinerna eller i samband med att vatten leds förbi. Vid Billnäs kraftverk förstördes en stor del av ynglen. I Åminnefors klarade sig ynglen betydligt bättre, eftersom turbintypen där är en annan än i Billnäs.

Innan byggandet av fiskvägarna klarade på basen av undersökningen endast en liten del av ynglen av åvandringen från Svartå forsen till Svartåns mynning. Förutom kraftverksdammarna hotas fiskarna efter leken även av de hungriga gäddorna, som lurar i ån och för vilka ett vandringsyngel av lax är en lämpligt stor portion. 

Genom undersökningen fick man synnerligen viktig information om hur nedvandringen lyckas och planeringen av Billnäs nedvandringsanordning inleddes.  I år fick Raseborgs stad delfinansiering från NOUSU-programmet, vilket gör det möjligt att förverkliga nedvandringsanordningen.

”Vi gör i Svartån betydelsefull och internationellt sätt rentav intressant forskning, då vi reder ut fiskvägens och styranordningens inverkan på en minskad dödlighet bland fiskarna. ”säger LUVYs projektchef Juha-Pekka Vähä.

Fiskvägarna i Billnäs och Åminnefors, som blev klara år 2020 och som gör det möjligt för fisken att vandra uppåt, öppnades igen i början av maj. Samtidigt pågår en uppföljning av fiskarnas vandring uppströms.

Projektet har fått finansiering av jord- ock skogsbruksministeriets NOUSU-program.

Projektet har fått finansiering av Europeiska Unionens LIFE-program. Materialet reflekterar synsätt av upphovsmannen, och Europeiska kommissionen eller CINEA är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.

Tilläggsuppgifter:

Juha-Pekka Vähä
Projektchef
juha-pekka.vaha@luvy.fi
045 7750 7727