Välj en sida

Vid åkerenstillfället undersökte man åkerns växtskick samt diskuterade om markförbättringsmedlen. (LUVY / Miina Rautiainen)

Åkerrenstillfället, som arrangerades av LUVY, lockade över tio jordbrukare i april till Tampaja gård i Kyrkslätt för att diskutera om markförbättringsmedel. På den soluppvärmda gårdsplanen fick man höra om medlens lämplighet på olika åkerskiften och efter det gick man för att undersöka växtskicket på den intill liggande åkern.

Förutom att markförbättringsmedlen förbättrar markens växtskick binder de näringsämnen och markpartiklar till åkern i stället för att sköljas ut i vattendraget.

Niklas Grönroos från NTM-centralen berättade om Kipsi-projektet, som nu sprider sig från Egentliga Finland till att beröra hela den finska kusten.

Via den nya webbsidan går det enkelt att ansöka om gratis gipsbehandling för lämpliga åkerskiften. Webbplatsen öppnas under våren 2022. Samtidigt blir det möjligt att även ansöka om gratis rådgivningstjänster, som ordnas av Pro Agria i anslutning till Kipsi-projektet.

Odlaren är själv ansvarig för spridningen av gipset samt planeringen, som sammanhänger med den, och för huruvida behandlingen lämpar sig för de egna åkerskiftena. Det är till exempel inte möjligt att sprida gips på grundvattenområden, Natura-områden eller inom avrinningsområdena till sjöar större än 1 ha och vars uppehållstid för vattnet är över 10 dygn. Runt de hushållsvattenbrunnar, som ligger på en åker, lämnar man en obehandlad zon på 30-100 m från brunnen. Dessutom kan spridningen av gips begränsas av åkerns dåliga magnesium- eller kaliumtillstånd. Vid naturenlig odling lämpar sig inte gips på grund av dess industriella tillverkningsprocess. Man kan kolla lämpliga åkrar från NTM-centralens karttjänst. 

”Den bästa tidpunkten för spridning av gips är strax före sådden eller efter tröskningen”, säger Grönroos.

Husbonden Anton Hentinen på Tampaja gård berättade, att han som bäst funderar på hur man kunde få gårdens lönsamhet att öka. För det ändamålet har man gjort markkartering på åkrarna. Vid hästgården har man alltid använt hästgödsel för gödslingen och på gården bildas gödsel långt över det egna behovet, rentav 1 000 m3 per år. På grund av det och odlingen av vall har åkrarna låga fosfor- och kaliumhalter.

Husbonden på Vierelä gård och representanten för Soilfood, som säljer markförbättringsmedel, Mika Malin, gav tips om lämpliga markförbättringsmedel.

“Åkrar som har ett lågt pH-värde tål kalk bra. Lerjordarnas förmåga att lagra näringsämnen kan igen förbättras genom att öka mullhalten till exempel med hjälp av näringsfibrer och hästgödsel”

Med hjälp av näringsfibrer får man snabbt mullhalten att stiga. Den kan spridas på vallen eller stubben. Innan man bearbetar in fibern bör man vänta två veckor, så att inte träfibern tar kväve från växterna, då den bryts ner. Strukturkalk å sin sida bör bearbetas ner i åkern inom två dagar från det att det spridits ut.

“En bra planering lönar sig alltid, då drar man hem nyttan” säger Malin. Evenemanget arrangerades av följande projekt, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY): Veikkola vattendragsrestaurering, VALUME, LUMME, Sjundeå å 2030 och Hiidenvesi restaurering.

Tilläggsupppgifter:

Henna Björkqvist
områdeskoordinator
henna.bjorkqvist@luvy.fi
045 7884 2810

Veikkola vattendragsrestaureringsprojekt finansieras av Kyrkslätts kommun. Miljöministeriet finansierar projektet under åren 2021–2022 med medel från vattenskyddets effektiveringsfond med totalt 60 000 €, dvs. 50 % av de förverkligade kostnaderna.

Vattenbehandlingen i västra Nylands jord- och skogsbruksområden – VALUME -projektet finansieras av kommunerna Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå, Vichtis, och Loppis via Hiidenvesi restaureringsprojekt och Sjundeå å 2030 -vattendragsvisionen. Avtalsfinansiärerna för Hiidenvesi restaureringsprojekt är dessutom Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Karjaanjoen vesistön kalatalousalue och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet som en del av projektbidragen gällande projektet Främjandet av hållbar vattenhushållning inom jord- och skogsbruket. Bidragen administreras av Norra Österbottens NTM-central.

LUMME-projektet finansieras via de regionala visionerna Laxfiskarna till Svartån-vattendragsvisionen 2030, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030-vattendragsvisionen, Kustvattenvisionen 2021 och via Hiidenvesi restaureringsprojektet av kommunerna Lojo, Raseborg, Vichtis, Kyrkslätt, Högfors, Sjundeå och Ingå. Därtill finansieras Hiidenvesi restaureringsprojektet av Helsingforsregionens miljötjänster HRM, fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2022–2024.

Sjundeå å 2030 -vattendragsvisionen finansieras under åren 2019–2024 av kommunerna: Vichtis, Lojo, Sjundeå, Ingå och Kyrkslätt samt Rosk’n Roll Oy Ab och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet finansierar Sjundeå å 2030 -vattendragsvisionen under åren 2019–2022 till 50 % av de förverkligade kostnaderna med medel ur vattenskyddets effektiveringsprogram. Dessutom har Föreningen Nylands friluftsområden UUVI deltagit i finansieringen av projektet 2020–2021. Projektet Restaureringen av Sjundeå å 2020–2022 är en del av Sjundeå å 2030-vattendragsvisionen.

Hiidenvesi restaureringsprojekt 2016–2022 finansierades av områdets kommuner: Vichtis, Lojo, Högfors och Loppis samt Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Svartå vattendrags fiskeriområde och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet har finansierat projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2020–2022.