Välj en sida

FRESHABIT LIFE IP

Karta 1

Karta 1 Mustionjokilaakso

Gammelbybäcken

Gammelbybäckens nedre lopp hör till Natura 2000 -området och representerar naturtypen 3260 (vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor), som är bäckens skyddsgrund. Det nedre loppet kunde fungera som öringens lekplats, men problemet där är vattnets svaga kvalitet.

Gammelbybäcken får sin början från Sarvsjön och från skogsdiken. Bäcken förenar sig med en annan bäck, som kommer från Degerbymossen i syd och sträcker sig som ett åkerdike igenom Forsbyängens släta åkerlandskap. Efter att bäckarna förenats, rinner Gammelbybäckens bruna vatten i en 1,5 meter bred fåra genom en lund, en gammal betessluttning och slutligen ut i Svartån. I bäcken finns en brant, som kan hindra vandrande fiskar. Vattnet är speciellt brunt nära utloppet, där fåran är gyttjig och humusrik.

Till bäcken rinner även infiltrationsvatten, som kommer från gamla och avstängda avstjälpningsplatser. Åkrarna, som hör till tillrinningsområdets, är till största delen gyttjig lera. Det finns inte stora behov av skyddszoner, eftersom åkrarna, som gränsar till bäcken, är till största delen rätt plana. Det förekommer heller inte särskilt stor risk för flöde.

Inom Gammelbybäckens område förekommer det fyra potentiella våtmarksplatser. En är vid Degerbymossen (1A), en ligger i skogsdalen (1B) före Gammelbyns åkerlandskap och de övriga (1C och 1D) ligger längs med fåran före utloppet till Svartån.

1A (K2) Torvmo (våtmark) 0,37 ha

Området är ett gammalt, dikat grankärr, där det växer en rätt tät ekonomiskog med gran och björk. Granarna är relativt unga. Det förekommer en del döda legor. På grund av den djupa skuggan under träden, är bottenskiktets vegetation knapp, men här förekommer revsmörblomma, skogsbräken och hallon. Dikenas vatten är en aning grumligt. Våtmarkens yta är 1,85 % av tillrinningsområdet.

Förslag till våtmark: Grävd våtmark. Bassängen bör vara minst ca 0,09 ha stor. Området lämpar sig som viltvåtmark.

1B (K24) Dal (våtmark) 2,0 ha

Det förekommer skogsdalar i ekonomiskogsområdet. I sänkorna finns det både kalhyggen och rätt ung granplantskog. Ställvis växer det ung ekonomiskog av gran och björk. Vattnet i dikena är rätt klart och det växer rikligt med bredkaveldun i fårorna samt bergrör längs med kanterna. Jordmånen är till största delen sandblandad mo. Våtmarkens yta är 1,36 % av tillrinningsområdet. Inga åkermarker finns inom tillrinningsområdet. Till bäcken rinner infiltrationsvatten, som kommer från gamla och avstängda avstjälpningsplatser.

Förslag till våtmark: Fördämda bassänger. Bassängen bör vara årminstone 0,72 ha stor.

1C (K4) Sänka (våtmark) 0,15 ha

Området är en sänka, vars fåra leder vatten till Svartån från Forsbyängen och från skogsområdena i väst. Fåran är ca 1,5 meter bred och vattnet är brunt. Sluttningarna invid har i tiderna varit betesmark. Nu växer där blandträd av olika struktur samt även gamla björkar och granar. Gråalarna, sälgarna och häggarna samt lönnplantorna indikerar att marken är lundartad. Invid fåran är växtligheten knapp och domineras av väggmossa. Här förekommer lundarter, som skogssallat, smultron och arter ur lundbräkensläktet (Dryopteris). Jordmånen är mjuk gyttjelera. 18,2 % av tillrinningsområdet är odlat. Våtmarkens yta är 0,03 % av tillrinningsområdet.

Förslag till våtmark: Fördämd våtmark. Ytan är liten i förhållande till tillrinningsområdet men våtmarken kan samla slam samt dammen kan bilda en fors för fiskarna.

1D (K3) Dikessänka (våtmark) 0,12 ha

Vattnet, som är gyttjebrunt, leds från odlingsåkrar via ett rör och under en bro till en fåra, som ligger i en lundartad sänka. Sänkan är omgiven av ett tättväxande trädbestånd. Trädbeståndet i sänkan är mångsidigt och tättväxande med bl.a. gråal, gran, björk, sälg, vide och blandträdsly. I fåran växer det bl.a. skogssäv, humleblomster och älggräs. I vattnet förekommer det bl.a. ställvis stor igelknopp. Fårans kanter är utsatta för erosion och i bottnen ligger det en del sten. Jordmånen är mjuk och gyttjelerig.

Förslag till våtmark: Fördämd våtmark. Man bör ta i beaktande sandvägens konstruktion då bassängen förverkligas.

1E Sänka (våtmark) 0,18 ha

Invid fåran ligger en gammal trädgård, där det förekommer prydnadsväxter ss planterade buskspireor samt nära vägen planterade ekar, som håller på att växa till sig. En del av ekarna är tvinvuxna. Förövrigt är fårans kanter frodig, övergiven äng, där det växer rörarter (Calamagrostis), kirskål, nejlikrot, humleblomster och ställvis även lundkovall och häckvicker. Invid fåran förekommer det lövträdsblandskog, som delvis är ung.

Förslag till våtmark: Grävd/fördämd våtmark.

1F (212) Gammal, sluttande betesmark (vårdbiotop) 0,52 ha

Invid fårans kanter finns det gamla, trädbevuxna betessluttningar och halvöppna, gräsbevuxna ängar. Området är lundartat. Trädbeståndet är mångsidigt och det förekommer även gamla hagmarksbjörkar och död ved. Kullen på området är landskapsmässigt värdefull. Ett ungt lövträdsbestånd håller på att utvecklas runt kullen. På ängen växer det främst rödven, ängskavle och hundäxing samt hundkäx och skogsnäva, som indikerar eutrofiering. Det förekommer dock ställvis även ängsarter som smultron, fyrkantig johannesört, rölleka, smörblomma, vitmåra samt på torrängarna bl.a. bockrot och ärenpris. Blåhäggen, som är en invasiv, främmande art, sprider sig på området.

Skötselförslag: Blåhäggen tas bort, de döda träden sparas. De unga träden och lövträdsslyet vid åkerkanten gallras och även det täta trädbeståndet i sluttningen gallras. Man gynnar lövträden under gallringsarbetet. Ängens arter återhämtar sig med hjälp av slåtter eller bete.

1G (209) Kant och klipputsprång (natur) 0,46 ha

Områdets representativa arter växer vid åkerkanten på ett solexponerat klipputsprång. Här förekommer det några täta landskapsmässigt värdefulla träd ss enar, tallar, äppelträd och rönnar. Stenblock bildar ställvis rösen. På utsprånget växer det ställvis högörter, som gråbo, och på den solexponerade sidan förekommer det rikligt med torrängsarter som rödven, skogsklöver, ärenpris, grässtjärnblomma, smultron, ängssyra, rödklint, gulmåra, silverfingerört och rölleka. Den gamla strandens växtlighet har delvis eutrofierats, men här trivs ännu arter, som är typiska för stränder.

Skötsel: Man röjer slyet och hallonsnåren från den solexponerade sidan. Det unga trädbeståndet gallras.

1H (L 101) Liten holme med blandskog (natur) 0,88 ha

Holmen, som står på berggrund, domineras av unga björkar och annan lövträdsväxtlighet, som växer längs med kanterna. I mitten växer det granar och tallar. På den södra spetsen finns det vuxna och rätt grova aspar. Här och där växer det enar. Växtlighet är knapp, men det förekommer arter, som trivs på torr lundmark, ss liljekonvalj, rörarter, rödven och kruståtel.

Skötselförslag: Man vårdar holmens mångsidiga trädbestånd genom att vid gallringar gynna artrikedomen och åldersstrukturen. Det unga trädbeståndet gallras och slyet röjs. Död ved sparas.

1I (211) Solexponerad kant (natur) 0,30 ha

På den östra sidan om skogskanten finns en solexponerad brant och bergsfläckar. Björkarna och de välformade enarna växer på ett soligt utsprång, där marken är av typen torr lundmark och lundartad mo. Vid kanten förekommer det även några döda träd. Kantens torrängsväxtlighet representeras av bl.a. gråfibbla, ärenpris, smultron, rölleka, gulmåra och rödklint. Andra växter som förekommer här är liljekonvalj och revsmörblomma.

Skötsel: Det unga trädbeståndet gallras och slyet röjs.

1J (210) Kant med lund och äng (natur) 0,66 ha

Området består av en mångsidig lundartad kant och en äng, som vetter som syd. På kantens södra del växer det grova aspar och även värdefulla hålträd och unga almar. Växtligheten indikerar näringsrik och kalkhaltig lundmark. På berget finns en äng med smultron och stinknäva. Mot norr övergår kantväxtligheten i vanlig blandskog samt i ett gammalt bete, där det finns en gammal hagmarksbjörk och eutrofierad äng. Ängens dominerande arter är bl.a. örnbräken och bergrör, men här växer det även en del rölleka, nysört, renfana och fyrkantig johannesört. Förutom stinknävan är även toppklockan en av kantens anmärkningsvärda arter.

Skötsel: Slyröjning och slåtter av ängen. Då det unga trädbeståndet gallras, sparar man almarna och de övriga ädla lövträden. Även hålträden och den döda veden sparas.

1K (L95) Kulle (natur) 0,07 ha

Området är en liten kulle, där det växer täta tallar, rönnar och unga aspar samt rikligt med blandträdssly och högörter. Det är knappt om ängsmark vid den solexponerade kanten.  Tallarna är landskapsmässigt värdefulla.

Skötsel: Man sparar de vackra tallarna och låter de största lövträden utvecklas. Slyet röjs regelbundet.

1L (L94) Kulle med lundskog (natur) 0,37 ha

På kullen, som är ställvis stenig, växer blandträdskogen glest. Här förekommer en björkgrupp, tallar, unga rönnar, aspsly och ekplantor. På marken finns det enstaka legor. Växtligheten består främst av lundkovall, som bildar omfattande bestånd. Även andra ängsväxter förekommer ss skogsnäva, rölleka, ängssyra, smultron och vitmåra. Kullens naturvärden ökar tack vare en solig kant, som vetter mot syd.

Skötsel: Den döda veden sparas. Man gallrar det unga trädbeståndet genom att gynna lövträden. Slyet röjs. Lundkovallbeståndet värnas.

Tilaa uutiskirjeemme

Valitse uutiskirjeet