Välj en sida

Översiktsplan för Svartådalen

Karta 7

Björkhopsbäcken (karta 7)

Björkhopsbäcken är inte en del av Natura 2000 -området och lämpar sig inte för odling av öringsyngel. Bäcken får sin början från skogsdiken och Salpausselkä-åsens grundvattenrännilar. Bäcken går igenom vida åkermarker som ett mjukbottnat dike, som lätt växer igen. Halkbäcken i norr, förenar sig med Björkhopsbäcken. Halkbäckens strandkanter är lätt lutande och skyddszoner rekommenderas. Även vid Björkhopsbäckens övre lopp finns det på två olika ställen åkerkanter som sluttar ner mot bäcken. Resten av åkerdalen är till sin terrängformation rätt slät. Åkrarna är inte särskilt utsatta för flöde.

Vid det övre loppet är den dominerande jordmånen fin sand, emedan det förekommer lera vid nedre loppet. Det förekommer även fin sand längs med bäckfårans sluttningar vid det nedre loppet.

Längs med Björkhopsbäcken finns det knappt om utrymme för våtmarker. Vid det övre loppet finns en fördämd bassäng, som kan utvecklas till våtmark.

Vattnet från Björkhopsbäcken kan eventuellt även ledas till våtmarken 6C, som anläggs. Vattnet leds till våtmarken via ett dike, som grävs längs med åstranden (karta 6, invid Svartån).

Stenbäcken (kartorna 6 och 7)

I Stenbäcken rinner det rätt lite vatten. Vattnet är klart och har sitt ursprung i skogsdiken. Stenbäcken hör inte till Natura 2000 – området. Bäckens forsdel, som ligger i skogen, kan ha betydelse som öringens lekplats. Där Stenbäcken rinner igenom åkerlandskap som ett rakt dike, är fårans botten mjukt.  Åkrarnas jordmån består främst av lera.

Åkerområdena är släta och det rekommenderas därför bara få skyddszoner pga. sluttande stränder. Dammängen sluttar mot bäcken på några korta sträckor. Vid områden runt Stenbäckens nedre lopp finns det flödeskänsliga delar. Områdena finns på karta 6. I söder finns det åkrar, som ligger på Mjölbolsta-Svartå grundvattenområde klass I.

7A (K37) Gammalt jordtag (våtmark) 0,29 ha

Området är ett glesbevuxet trädbestånd invid ån. Här finns ett gammalt jordtag och betesmark, som inte mer är i bruk. På området växer det fuktig högörtsängsvegetation med älggräs, rörarter (Calamagrostis) och vass som dominerande arter. Här finns även andra växter som vide, strandlysing och kärrsilja. Ställvis förekommer det även grupper av unga klibbalar och björkar. Täckdike. 43 % av tillrinningsområdet är i bruk.

Förslag: Grävd våtmark på minst 0,07 ha.

7B (K34) Grävd bassäng (våtmark) 0,39 ha

På området finns en bassäng, som är grävd för fritidsbruk. Bassängen ligger invid en gårdsplan. Tillrinning sker från åkern, som ligger öster om bassängen. Växtligheten indikerar att bassängen är eutrofierad.

Förslag: Vid det övre loppet formar man en slamficka eller en sedimenteringsdel.

7C Gammal hagmark (vårdbiotop) 0,62 ha

Nära skjulet, som ligger vid åkerkanten, finns gammal hagmark, som inte mer är i bruk. Här växer det kraftiga granar på lundartad skogsmark och i lund. Det finns även andra för lundmark typiska arter, som hägg, sälg, björk och rönn. Nära åkerkanten finns det även ställvis döda träd. I ljusa öppningar, nära åkern, trivs ängsväxter som skogsklöver, nysört, grässtjärnblomma, liten blåklocka och prästkrage. Ängsområdet är ställvis igenvuxet av gräs. Förövrigt är växtligheten, som representeras av bl.a. harsyra, hultbräken, blodrot, blåbär, hallon, revsmörblomma, skogssallat och bladmossor, typisk för lundmark. Artsammansättningen är ännu rätt mångsidig.

Skötsel: Vårdbiotopen kan skötas genom att tas på nytt i betesbruk. Tilläggsfoder får inte hämtas till betesområdet. Det finns dock rätt lite växtlighet i skogsområdena.

7D (L57) En holme med blandträdsbestånd (natur) 0,61 ha

På skogsholmen, som ligger på en åker, växer det ett rätt tätt blandträdsbestånd. Beståndet består av vuxna granar och tallar. Barrträden växer främst på skogsholmens södra sida. I den norra delen förekommer det rikligt med unga björkar. Den södra kanten är solexponerad och lite stenig. Här förekommer det en del ängs- och torrängsvegetation. Arterna är bl.a. rödven, gulmåra, rölleka och smultron.

Skötsel: Det unga trädbeståndet gallras och slyet röjs.

7E (206) En sluttning med blandträdsbestånd (natur) 0,67 ha

Området består av en åkerkant, som vetter mot nordväst och en sluttning med ett blandträdsbestånd. Sluttningen domineras av vuxna och höga barrträd. Vid åkerkanten förekommer det lövträd, som björk och rönn. Här finns även en eutrofierad och gräsbevuxen ängskant, där det växer bl.a. hundkäx, strätta, gråbo och mjölkört. Här och där finns det slybuskagen. På kanten kan ängsvegetation trivas mycket väl, ifall man minskar på gödningen.

Skötsel: Slåtter

7F (L62) Lövträdsdominerad holme 0,18 ha

På en sluttande åker finns en holme där det växer unga lövträd samt några höga tallar. Vid holmens kant växer det bl.a. björkar och alar. Det finns knappt om frisk ängsvegetation och sly vid kanterna.

Skötsel: Slyet tas bort, unga träd gallras.

7G (205) Gravfält i lund (vårdbiotop) 0,77 ha

Området består av en kulturpåverkad kulle, där det förekommer en fornlämning, dvs. en gravhög, i mitten av ett glestväxande trädbestånd. Sluttningen har varit i betesbruk. En del av trädbeståndet är mycket gammalt. På den lundartade kullen finns det rikligt med gräsbevuxna och rödvensdominerade ängsytor. Ängsvegetationen består av bl.a. kråkvicker, grässtjärnblomma, vitmåra samt av blåsippa och slokgräs, som är typiska för lundskog. Annan lundvegetation på kullen är liljekonvalj, hassel, måbär och hallon. På en solexponerade brant vid åkerkanten trivs torrängsvegetation som prästkrage, ärenpris, bockrot, liten blåklocka och rölleka. Ställvis sprider sig även björk- och aspsly.

Skötsel: Slyröjning och slåtter av kullen så att man tar i beaktande skötseln av fornlämningen. Det unga trädbeståndet gallras så att ängen får mer ljus.

7H (PB17) Skällnäsets äng (vårdbiotop) 0,15 ha

Området består av en solexponerad och enbevuxen torrängsmark, som vetter mot söder, samt av en frisk äng, som ligger norr om torrängen. Torrängsdelen är till sin artsammansättning mångsidig och representativ. Den enbevuxna ängen verkar vara skött. Man har röjt ris på området.

Torrängen är artrik och det förekommer bl.a. backglim, tjärblomster, skogsklöver, bockrot, gråfibbla, ärenpris, vitmåra, gulmåra, smultron, liten blåklocka, prästkrage, fårsvingel, sammetsdaggkåpa, backnejlika, äkta johannesört, vårbrodd, grönknavel och grässtjärnblomma. Man har också noterat slåtterfibbla på området.

Den friska ängen är delvis eutrofierad och hundkäx, bergrör samt hallon sprider sig kraftigt. Övriga arter, som förekommer på ängen, är rödven, skogsklöver, rödklint, häckvicker, rölleka, ängssyra, kråkvicker och gulmåra. Man har också noterat rätt ovanliga luddhavre på området.

Förslag: Man fortsätter med att slya. Den friska ängen håller på att eutrofieras. Som skötsel lämpar sig regelbunden slåtter.

 

Juha-Pekka Vähä

Juha-Pekka Vähä

Position

Vad säger våra kunder om LUVY?

Vad säger våra kunder om LUVY?

”Tekevät arvokasta ja tärkeää työtä ympäristön eteen.” -Risto Martti / Google-recensioner

Tilaa uutiskirjeemme

Valitse uutiskirjeet