Välj en sida

Laxfiskarna till Svartån

Laxfiskarna till Svartån

Svartåns vattendrag är det största och fiskeriekonomiskt sett det mest betydande vattendraget i Nyland.  Svartåns nedre del, nedanför Lojo sjö, var i tiderna även en viktig å för vandringsfisken: den var av de laxåar, som utmynnar i Finska viken, den näststörsta. Laxen och havsöringen kunde då stiga i Svartån upp till Lojo sjön, Hiidenvesi sjön och till vattendragen ovanför ända till källflödena fram till det, att vandringsfiskarnas vandring förhindrades av en kraftig utbyggnad av vattenkraft under första hälften av 1900-talet.

Kommunerna inom Svartåns tillrinningsområde har förbundit sig, att under perioden 2016-2021 finansiera byggandet av fiskvägar samt utvecklandet av regleringen av Lojo sjö som en del av vattendragsvisionen Laxfiskarna tillbaka till Svartån.  Byggandet av de två nedersta fiskvägarna är i gång och du kan här följa med hur byggandet vid Billnäs framskrider.

Byggandet av fiskvägarna finansieras av vattendragsområdets kommuner, Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors och Loppis, staten, Jord- och skogsbruksministeriet, Koskienergia Oy, Pojo- Ekenäs- och Lojo sjöns fiskeområden, Sappi Kirkniemi Oy, SSO, LUVY samt Lojonejdens miljökluster. Dessutom kommer en del av finansieringen av byggandet från EU, via Freshabit Life IP-projektet.

Återinförandet av laxens vandring i Svartån

Till följd av, att man byggde dammarna, minskade bestånden av vandringsfisk för att till slut helt dö ut: vattendragets ursprungliga laxstam dog ut på 1950-talet.  Öringen lever vidare, som små reproducerande populationer i vattendragets översta delar. Det faktum, att laxen dog ut och att öringsstammen minskat radikalt, har tillsammans med de försämrade levnadsbetingelserna och den försämrade vattenkvaliteten, förhindrat även flodpärlmusslans reproduktion i Svartån, eftersom det i deras livscykel ingår ett skede, då larverna lever i laxfiskarnas gälar. Trots detta har vi ännu i Svartån den sydligaste och ett betydande bestånd av flodpärlmussla, som visserligen är gammalt och dömt att dö ut utan skyddsåtgärder.

I Laxfiskarna till Svartån – vattendragsvisionen 2021 framlägger man åtgärder, som man borde vidta inom Svartåns vattendrags tillrinningsområde. Förverkligandet av vattendragsvisionen leds av en styrgrupp, som består av finansiärerna samt områdets vattendragssakkunniga, och arbetet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf. För förverkligandet av visionen har man fått och ansöker man om finansiering från flere olika håll. Den mest betydande finansieringen, som främjar förverkligandet av visionen är FRESHABIT-projektet, som fått finansiering från EU samt dessutom Hiidenvesi restaureringsprojekt.

Svartåns kraftverk och fiskvägar

I Svartån behövs fyra fiskvägar för att säkerställa fiskarnas vandringsmöjligheter förbi kraftverksdammarna. Vid de två nedersta kraftverken inleddes byggandet på våren 2018.

Åminnefors och Billnäs

Det vattenrättsliga tillståndsbeslutet för byggandet av Åminnefors fiskväg erhölls i februari 2017. Som sökande fungerade Raseborgs stad. Tillståndsbeslutet för Billnäs fiskväg fick man i mars 2017.

Förverkligandet av de två första fiskvägarna öppnar 24 km å jämte biflöden. Fiskvägarna förverkligas som tekniska fiskvägar och vid planeringen av byggandet fäste man speciell vikt vid ynglens möjligheter att ta sig nedströms till havet samt vid en del detaljer, med vars hjälp fiskarnas vandring kan underlättas.

Åkerforsen och Svartåforsen

Vid de två översta dammarna, Åkerforsen och Svartåforsen har man gjort jämförelser mellan de olika lösningarna. Vid Åkerfors strävar man i första hand till ett delvis naturenligt fiskvägsalternativ, vars fåra kunde fungera som reproduktionsområde för flodpärlmusslan och laxfiskarna. Svartå fiskväg förverkligas som en teknisk fiskväg.

Planeringen av Svartåns fiskvägar samt översvämningsskyddet inleddes på våren 2015 under ledning av Raseborgs stad. I planeringsprojektet har deltagarna varit Raseborgs tekniska central och stadsstyrelsens representanter, fiskeri och hydrologisakkunniga från Egentliga Finlands, Nylands och norra Österbottens NTM-centraler, Koskienergia Oy, Västra Nylands vatten och miljö rf, representanter för lantbruksproducenter och markägare samt Museiverkets och Landskapsmuseets representanter.

Tilläggsinformation:

Utvecklandet av regleringen av Svartån

Lojo sjös nivå samt mängden vatten som strömmar till Svartåns nedersta del regleras vid dammen vid Svartå kraftverk. Tillståndsbestämmelserna i regleringstillståndet för Lojo sjö möjliggör inte i dagens läge en vettig reglering i alla situationer. Regleringen är i detta nu bunden till kalendern och genom att ändra tillståndsbestämmelserna kan det bli möjligt, att jämna ut variationerna i flödena i Svartån samt bättre säkra lämpliga vattennivåer i Lojo sjö ur rekreationssynvinkel sett. Utvecklandet av regleringen görs som en del av Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen.

Granskningen av regleringen har gjorts av Finlands miljöcentral. Arbetet leddes och finansierades av styrgruppen, där följande instanser har varit representerade: NTM-centralen i Nyland, städerna Raseborg, Lojo, Högfors kommunerna Vichtis och Loppis, Koskienergia Oy, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster samt Västra Nylands vatten och miljö rf.

På basen av granskningen besköt man, att anhålla om ändring i regleringsbestämmelserna. Tillståndsansökan är inlämnad till Regionförvaltningsverket på våren 2019.

Rapporten gällande granskningen av regleringen hittar du här.

I utredningen granskar man hur Lojo sjös regleringsbestämmelser fungerar i olika hydrologiska förhållanden. I beräkningen har man beaktat även klimatförändringens inverkan. I utredningen granskade man också utöver Lojo sjö även regleringsförfarandet gällande Hiidenvesi sjö, samt sjöarna Punelia och Vaskijärvi.

I arbetet simulerade man regleringsändringar i Svartåns vattendrag. Beräkningarna gjordes med en simuleringsmodell, som baserar sig på Sykes vattendragsmodellsystem, som kan modifieras för enskilda vattendrag med en förhållandevis liten arbetsinsats. I granskningen ändrade man den till kalendern bundna obligatoriska perioden med små flöden till att vara mera flexibel så, att den bättre beaktar olika vattensituationer, en höjning av nivån under sensommaren för att bättre tillgodose rekreationsanvändningen samt minska på avtappningen under vårbruket för att på så sätt minska risken för att åkrarna översvämmas.

Vid beräkningarna granskade man först fem enskilda år, och utgående från de resultaten, bestämda man vilka förändringar som bör göras i Lojo sjös regleringsdirektiv. Med de ändrade regleringsdirektiven beräknade man vattennivåerna och avtappningarna för perioden 1961-2016. Klimatförändringens inverkan granskades för perioden 2010–2039.

Läs mera på finska

Jaana Pönni

Jaana Pönni

toiminnanjohtaja
verksamhetsledare
jaana.ponni(at)luvy.fi
0505751738

Maija Venäläinen

Maija Venäläinen

Position

hankepäällikkö
projektchef
maija.venalainen(at)luvy.fi
0445285019

Vad säger våra kunder om LUVY?

Vad säger våra kunder om LUVY?

”Tekevät arvokasta ja tärkeää työtä ympäristön eteen.” -Risto Martti / Google-recensioner

Tilaa uutiskirjeemme

Valitse uutiskirjeet