Välj en sida

Gråhakedopping på Hormajärvi sjö sommaren 2021. (LUVY / Jussi Vesterinen)

Hormajärvi sjö i Lojo är en klar sjö, som påverkas från källor. Eutrofieringen, som fortgått i årtionden samt de tilltagande blågrönalgblomningarna och vattnets ökade grumlighet, som är ett resultat av övergödningen har stört rekreationsanvändningen av sjön.  Man har under årens lopp bl.a. utfört vårdfiske och syresättning.  Man har inom Hormajärvi restaureringsprojekt 2020–2022, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och finansieras av föreningen Hormajärvi-yhdistys ry och Nylands NTM-central, förverkligat åtgärdsrekommendationerna i den nuvarande vård- och skötselplanen för Hormajärvi sjö. Projektets åtgärder utgjordes av tre delhelheter: utvärdering av vårdfiskets inverkan, utvärdering av effekten av syresättningen av djupvattnet samt en granskning av en förbättring av hanteringen av den yttre belastningen.  

För att utvärdera vårdfiskets inverkan undersökte man tillståndet bland vattenorganismerna, växtplankton, djurplankton, bottendjur och fiskbestånd. Förhållandet mellan växt- och djurplankton är utmärkt i Hormajärvi. ”I djurplanktonbeståndet i Hormajärvi ingår stora vattenloppor och hoppkräftor, som effektivt betar av växtplankton (alger). Situationen har tidvis sommartid varit rentav så bra, att djurplanktonens biomassa har varit större än växtplanktonens. Detta är en mycket bra sak och situationen är en helt annan än i många övergödda sjöar i västra Nyland”, konstaterar LUVYs vattendragssakkunniga Jussi Vesterinen, som koordinerat projektet.

Bottendjurens och fiskbeståndens tillstånd är fortsättningsvis tillfredsställande, men fiskbeståndets tillståndsklassificering är på basen av provfisket år 2020, är numera knappt tillfredsställande.

Under projektets gång följde man med effekterna av att hålla en paus i syresättningen av djupvattnet i den västra djupfickan och man kunde konstatera, att mängden näringsämnen som löst sig från bottensedimenten i praktiken inte påverkade det ytnära vattnet och algmängderna i sjön på grund av sjöns starka skiktning. I och med projektet beslöt man, att avbryta syresättningen tillsvidare. Utredningen av den yttre belastningen avslöjade, att jordbruket alltjämt är den mest betydande näringsbelastaren, men att även gles- och semesterbosättningen har betydelse (bl.a. 15 % av fosforbelastningen) och potential att kunna minskas. I samband med den noggrannare terrängkarteringen besökte man de redan befintliga vattenskyddskonstruktionerna samt de platser för våtmarker, som modellen föreslog, och man hittade restaurerings- och förbättringsbehov. ”Den årliga inbesparing, som görs i och med, att man avslutade syresättningen, kunde med fördel riktas till åtgärder inom tillrinningsområdet, eftersom den belastning som kommer från avrinningsområdet, enligt de scenarier som klimatförändringen medför håller på att öka. Av åtgärdssortimentet kunde speciellt våtmarker, fåror i två plan och markförbättringsmedel (på de åkrar som brukas för odling) och kontinuerligt växttäcke komma i fråga” tillägger Vesterinen.

Jussi Vesterinen
vattendragssakkunnig
Hiidenvesi restaureringsprojekt
jussi.vesterinen@luvy.fi
050 307 9648