Välj en sida

Laxfiskarna till Karisån 2030

Åtgärder

De centrala åtgärderna och målsättningarna i vattendragsvisionen Laxfiskarna till Karisån

Återställande av vandringsförbindelsen

Karisån var förr en betydelsefull å för vandringsfisken. För att utnyttja tillrinningsområdets markanvändning samt vattenkraften har vattendragets åar och bäckar dämts upp. Inom vattendragsområdet finns tiotals vandringshinder bestående av allt från fel placerade vägtrummor till kraftverksdammar.

Antalet mindre vandringshinder är inte känt, men de i bruk varande kraftverkens antal är sex, av vilka fyra ligger i vattendragets nedre del i Svartån. De övriga kraftverksdammarna är Massakoski kraftverk i Karisån i Högfors och Nummelankoski kraftverk i Nummelaån i Lojo.

Vattendragsvisionens målsättning är, att återställa laxfiskarnas vandringsförbindelser i sin helhet ända upp till källflödena. Avlägsnandet av vandringshindren kan göras genom att bygga en fåra som går förbi dammen (teknisk eller naturenlig) eller genom att riva dammen delvis eller helt och hållet.

Under vattendragsvisionens första period (2016–2021) byggde man fiskvägar vid de två nedersta kraftverksdammarna i Åminnefors och Billnäs. Längre upp i vattendraget byggde man även fåror förbi hindren samt rev mindre dammar och iståndsatte brotrummor för att återställa vandringsförbindelsen. Detta arbete fortsätter man med i Laxfiskarna till Karisån-vattendragsvisionen 2030.

Uppföljningen är en viktig del av vattendragsrestaureringsverksamheten, vilket återställandet av vandringsförbindelserna och byggandet av fiskvägar är.  Det är viktigt att följa med och utvärdera hur de nybyggda fiskvägarna fungerar så att man vid behov kan finjustera dem eller ändra praxis för att förbättra deras funktion. Man följer med mängden fisk som rör sig i fiskvägarna med hjälp av fiskräknare och kameror.

Svartån erbjuder också utmärkta förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheterna och information gällande åtgärder och konstruktioner som förbättrar fiskarnas vandringsmöjligheter. Resultaten från undersökningarna och uppföljningarna har redan gett ny information gällande fiskvägarnas funktionalitet samt fiskarnas beteende i en utbyggd å, men forsknings- och utvecklingsarbetet bör fortsätta. Som ett speciellt utvecklingsobjekt i fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs fiskvägar är styranordningen, som leder de nedåt vandrande fiskarna till fiskvägarna.


Det finns tiotals kända och restaurerade, stora och små vandringshinder allt från vägtrummor till kraftverksdammar i Karisåns vattendrag.
Återupplivandet av lax- och vandringsfiskstammarna

Man strävar till, att återuppliva vandringsfiskstammarna i Karisån genom stöd- och inplanteringar. Den ursprungliga laxstammen i Karisån har utplånats på 1950-talet. Man försöker återinföra laxstammen genom att utplantera Kymmenälv lax i Karisån. Karisåns öringsstam har delvis bevarats i vattendragets översta delar. Av den har man grundat en uppfödningsstam i fiskodlingsanstalten i Laukas, och därifrån får man årligen öringsyngel för utplantering tillbaka i vattendraget.

Fiskutplanteringar i Karisåns område görs under åren 2022–2024 som en del av MUSKALAT-projektet, för vilket man fått finansiering från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program. Fiskutplanteringarna finansieras även av Ekenäs-Pojo fiskeriområde.

Räddandet av Svartåns flodpärlmussla

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) kan uppnå en ålder på hela 200 år. Den växer långsamt och förökar sig maklig takt. I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla och den håller snabbt på att försvinna. Flodpärlmusslorna i Svartån har inte förökat sig på årtionden och år 2010 fans det endast ca 3 000 kvar och år 2020 var antalet individer uppskattningsvis endast 1 100 – 1 200. I det landsomfattande EU:s LIFE-programmet, som finansierar  Freshabit LIFE IP-projektet (2016–2021), lyckades man ändå med hjälp av uppfödning på anstalt hjälpa Svartåns bestånd av flodpärlmussla att föröka sig. De första nya generationerna växer nu i ån samt i en anstalt. Den akuta räddningsoperationen och uppfödningen på anstalt ger tilläggstid under vilken levnadsmiljön kan förbättras.

Flodpärlmusslan kräver rinnande, rent vatten och rena grusbottnar. Dessutom kräver de värdfiskar, laxar och öringar, i vilkas gälar musslornas glokid-larver utvecklas till små musslor innan de faller av till bottnen för att växa. Av den orsaken är det livsviktigt, att även laxfiskarnas livscykel och naturliga reproduktion säkerställs.

Restaureringar av levnadsmiljöerna

För att utnyttja vattenkraften och kunna idka skogsbruk och jordbruk har många åar, bäckar och mindre vatten i Karisåns vattendrag rensats, grävts och rätats ut på totalt flera hundra kilometer. Man har dessutom förintat många livsmiljöer för fisk som leker i rinnande vatten, musslor och övriga arter som är beroende av rinnande vatten, då forsar förstörts genom att bygga dammar eller genom rensning.

Genom restaureringar av rinnande vatten kan man återställa fårans egenskaper, styrningen av vattnet och flödet. Samtidigt förbättrar man levnadsbetingelserna för de arter som är beroende av rinnande vatten.

Täckande information om restaureringar av rinnande vatten och åtgärder i praktiken hittas på virtavesikunnostuskurssin materiaalipankki.

Restaureringarna av rinnande vatten under åren 2022–2024 förverkligas som en del av LUUVIRSU-projektet. Där koncentrera man sig på att restaurera rinnande vattenobjekt som omnämns i vattenskyddets åtgärdsprogram. Bäckar restaureras också inom det riksomfattande Småvatten-HELMI-projektet.

Förbättringen av vattenkvaliteten och uppföljningen

Sjöarna och åarna i Karisåns vattendragsområde är enligt den senaste uppskattningen av vattendragens ekologiska tillstånd till största delen gott. Tillståndet i vattendraget försämras dock av bl.a. industrins, bebyggelsens samt speciellt lantbrukets närings- och partikelbelastning. Till följd av den för stora näringsbelastningen är övergödningens effekter såsom blågrönalgsmattor som flyter på ytan, bottnarnas syrebrist, igenväxningen av stränderna samt ett förändrat fiskbestånd vardag i många vattendrag.

Inom Karisåns vattendragsområde förbättrar man vattendragens tillstånd samt vattenkvaliteten genom att främja förutom byggandet av skyddszoner, våtmarker och tvåstegsfåror även genom att bry sig om vintertida växtäcken, fångrödor, ett livskraftigt markorganismbestånd samt markens allmänna växtskick. Dessa åtgärder har främjats i åratal av bl.a. Hiidenvesi restaurengs-projekt. Under den nya perioden i Karisåns vattendragsvision fortsätter arbetet under åren 2022–2024 i LUMME-projektet.

För att rikta åtgärderna i Vattenskyddets åtgärdsprogram samt som stöd vid fattandet av beslut behöver man en omfattande information om vattendragens tillstånd, faktorer som inverkar på tillståndet samt om inverkan av restaureringsåtgärderna. Inom Karisåns vattendragsvision utvecklar man ett följningssystem för vattenkvaliteten. Målet är en kontinuerlig uppföljning av vattenkvaliteten i åarna Vanjoki, Vihtijoki, Nummelanjoki-Pusulanjoki samt Väänteenjoki och Svartån. Uppföljningen av vattenkvaliteten görs under åren 2022–2024 som en del av LUMME-projektet.

Projekt som förverkligas via avtalsfinansiering förverkligar Laxfisken till Karisån vattendragsvisionen
  • LUUVIRSU – Skyddet, restaureringen samt säkerställandet av naturens mångformighet i Västra Nyland (2022–2024)
    • Projektet främjar återställandet av den rinnande vattennaturens mångformighet samt återställandet av det rinnande vattnets ekosystem i Västra Nylands vattendrag speciellt i objekt, för vilka man i Nylands åtgärdsprogram 2022-2027 förslagit åtgärder.
    • Inom projektet planerar man och förverkligar restaureringar av rinnande vatten genom att avlägsna små vandringshinder samt att främja avlägsnandet av de stora vandringshindren.
  • LUMME – Projektet för minskandet av vattendragsbelastningen från jord-och skogsbruk i Västra Nyland (2022–2024)
    • I projektet planerar man och förverkligar vattenskyddskonstruktioner inom jordbruket samt samlar i och delar information om jord-och skogsbrukets vattenskydd. Projektet arrangerar öppna åkerkantsevenemang och stugkvällar för jordbrukare och skogsägare, där man berättar om olika sätt att minska vattendragsbelastningen.
  • MUSKALAT – Uppföljning av fiskvägarna i Svartån, förbättrandet av vandringen nedströms och utplanteringar.
    • Uppföljning av Svartåns fiskvägar – fiskvägsräknaren
    • Förbättrandet av v fiskarnas lyckade vandring nedåt i Svartån
  • Den fortsatta planeringen av fiskvägarna Åkerfors och Svartåforsen i Svartån
    • Inom projektet uppgjorde man en översiktsplan för fiskvägslösningarna vid kraftverksdammarna vid Åkerfors och Svartåforsen.
    • För fiskvägsplanerna vid Åkerfårs har man från Regionförvaltningsverket ansökt om tillstånd enligt vattenlagen.
  • FRESHABIT LIFE IP – Ett projekt som finansieras av EU:s LIFE-programmet
    • Det Riksomfattande FRESHABIT LIFE IP (2016–2022) samlar på ett nytt sätt olika aktörer som påverkar vattendragens skick från sex objektområden på olika håll i Finland. I projektet deltar dessutom riksomfattande aktörer såsom projektets koordinator Forsstyrelsen, Naturresursinstitutet, SYKE, WWF, GTK och många andra. 
    • Karisåns vattendrags FRESHABIT LIFE IP:s målsättning är, att rädda Finlands sydligaste bestånd av flodpärlmussla genom åtgärder såsom inledandet av anstaltuppfödningen av flodpärlmusslor samt restaurering av levnadsmiljöerna genom allt från att avlägsna vandringshinder till utplanteringar av laxfisk. 
Anslutna projekt som förverkligar Laxfiskarna till Karisån vattendragsvision 
  • Återställande av vandringsförbindelserna utförs även högre upp i vattendraget
    • NOUSU lyckas i Högfors – en utredning av alternativ vid dammen vid Kivistönkoski-forsen
      • Återställande av vandringsförbindelserna utförs även högre upp i vattendraget 
      • I projektet reder man ut de tekniskekonomiska möjligheterna att riva dammen vid Kivistönkoski-dammen eller att bygga en fåra förbi forsen
  • Det fiskeriekonomiska miljöprogrammets kurs i restaurering av rinnande vatten
    • Målsättningen med kursen i restaurering av rinnande vatten var, att öka de lokala frivilliga aktörernas samt medborgarnas kunskaper gällande de rinnande vattnens natur, restaureringar och uppföljningen samt att förbättra beredskapen att koordinera och med gott resultat förverkliga hos de regionala yrkesmässiga aktörerna gällande restaurering av rinnande vatten samt att utnyttja de forskningsresultat som finns gällande restaureringar av rinnande vatten.
    • Kursen omfattade en diger webbinarieserie, där landet bästa sakkunniga berättade om restaureringarnas historia i Finland, de rinnande vattnets ekologi samt planeringen av restaureringar, förverkligandet av dem med hjälp av ett flertal exempel.
Juha-Pekka Vähä

Juha-Pekka Vähä

Position

Med hjälp av uppfödning finns det hopp för Svartåns krympande bestånd av flodpärlmussla

Med hjälp av uppfödning finns det hopp för Svartåns krympande bestånd av flodpärlmussla

För ett år sedan fanns det små yngel av flodpärlmussla i Svartån för första gången på årtionden, då ca 200 små musslor, som fötts upp vid en anläggning i Norge, återvände till Svartån i uppfödningslådor. De små musslorna har klarat sig bra och tillsammans med de övriga skyddsåtgärderna inger den genom uppfödning åstadkomna nya generationen hopp inför framtiden.

Tilaa uutiskirjeemme

Valitse uutiskirjeet